Toppekonom tror på tungt besked för hushållen – under längre tid

2023 11 12

Tiderna av låga räntor tycks vara över för nu, menar en framstående nationalekonom.

Riksbanken har på kort tid genomfört en rad räntehöjningar med anledning av den problematiska inflationen som slagit hårt mot många.

Efter en längre tid av nollräntor, och till och med negativa räntor, har styrräntan i Sverige nu nått så högt som fyra procent.

Nu förklarar en framstående nationalekonom att svenskarna kommer få vänja sig vid högre räntor.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Det nya normala

Det är nationalekonomen Klas Eklund, som tidigare varit verksam som chefsekonom för SEB och idag är seniorekonom vid en advokatbyrå, som tror på högre räntor under längre tid.

Han menar att vi kommer röra oss kring det nya normala, istället för de låga räntor som har varit.

– 2–3 procent, och bolåneräntorna hamnar högre än så, säger han till DN.

Dags att vänja sig

Eklund menar att det är dags för det svenska folket att vänja sig vid ränteläget.

– Jag tror det, och det är inte så konstigt, för det verkligt historiska undantaget har varit de senaste 15 åren med extremt låga räntor.

Han menar vidare att räntorna har tillåtits vara för låga under de senaste åren.

Fortfarande för hög

Riksbanken medger att inflationen har dämpats men att den fortfarande är för hög för att man ska vara bekväm med nivån.

– Inflationen har dämpats men är fortfarande för hög och flera centralbanker har kommunicerat att det kan dröja länge innan styrräntorna sänks, menar myndigheten.

Geopolitiska läget

Man menar att även det problematiska världsläget bidrar till situationen.

– Även det geopolitiska läget och dess ekonomiska effekter skulle kunna skapa problem. Utöver Rysslands invasion av Ukraina handlar det om konflikten i Mellanöstern, meddelar Riksbanken.

– Om läget förvärras skulle det kunna leda till turbulens på de finansiella marknaderna, då även på de svenska, och i så fall går det inte heller att utesluta en påverkan på inflations- och konjunkturutsikterna.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


SVERIGE: Nu höjs pensionen – för hundratusentals svenskar

2023 12 06

Från och med 1 januari 2024 så kommer cirka 155 000 svenskar få en höjd pension.

Det meddelar försäkring- och pensionsbolaget Folksam.

Företaget har beslutat att inflationssäkra pensionen.  

Cirka 65 000 kunder hos företaget med förmånsbestämd tjänstepension inom ramen för KTP 2 kommer att få sin pension höjd med 6,48 procent.

Tjänstepensionen kommer även att höjas med motsvarande procentsats för cirka 90 000 kunder där pensionen inte betalats ut än.

Dessutom kan drygt 2 600 arbetsgivare räkna med premiereduceringar på 30 procent under 2024.

”Stor skillnad”

Folksam motiverar beslutet med att man vill säkerställa att pensionerna inte ”äts upp av inflationen”.

– I dessa tider när allt fler märker av den rådande ekonomiska oron och stigande priser kan höjningen av tjänstepensionen med över sex procent göra stor skillnad.

– Dessutom kommer uppräkningen av intjänad pension och reduceringen av premierna bidra till att hålla nere pensionskostnaderna för nästan 2 600 arbetsgivare.

Det säger Katrin Röcklinger, chef Affärsområde Liv på Folksam. 

Under mitten av januari 2024 skickas utbetalningsbesked ut till Folksams kunder. Där kommer det nya pensionsbeloppet att framgå.

Större procentuell höjning 2022

Förra året genomförde Folksam en procentuell större höjning av pensionerna.

Tjänstepensionerna höjdes med 10,84 procent och premiereduceringar med 60 procent.

– Folksam är finansiellt starkt och allt överskott ska gå tillbaka till våra kunder i form av exempelvis återbäring eller sänkta premier.  Vi kan se tillbaka på ett antal år med bra avkastning på våra förvaltade pensionspengar inom dessa avtalsområden och därför genomför vi nu kraftiga sänkningar av premierna för många företag, sa Katrin Röcklinger då.

Folksams förändringar av pensionen 2024

  1. Privatpersoner, drygt 155 000 personer: 
    - Pensionstillägg och fribrev inom ramen för KTP 2 höjs med 6,48 procent vilket motsvarar inflationen det senaste året 
    - Sjukpensionstilläggen höjs med 6,48 procent inom KTP2, motsvarande siffra för KTP1 är 9,14 procent 
  2. Arbetsgivare, knappt 2 600 stycken: 
    - Premiereducering för ålderspension och familjepension med 30 procent  
    - Premiereducering för sjukpension med 95 procent (KTP2) och 80 procent (KTP1) 
    - Premiereducering för premiebefrielseförsäkringen med 90 procent (KTP2) och 15 procent (KTP1) 

Källa: Folksam

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen


SVT beklagar: Nya besked om Kalle Anka på Julafton

2023 12 06

Det här riskerar att bli sista året med “Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”.

Sedan 1960 har tidpunkten klockan 15.00 på julafton varit helig i många hushåll.

Då sändes det omåttligt populära julinspirerade Disneyprogrammet för första gången i svensk tv – och traditionen har fortsatt genom alla år.

Men nu kommer ett oroväckande besked från SVT, rapporterar Göteborgs-Posten.

Det här kan, om det vill sig illa, bli sista året för Kalle Ankas jul.

– Vi kan inte lova någonting. Jag är ledsen, säger Karolina Stallwood, inköpschef på tv-kanalen, till tidningen när hon får frågan om hur det blir nästa år.

Locket på

SVT försäkrar visserligen att ambitionen är att Kalle Anka ska få leva vidare.

Men beslutet ligger inte i tv-kanalens händer då sändningsrättigheterna köps in från Disney – och de förhandlingarna är bundna av benhård sekretess.

Tv-kanalen kan inte ens lämna ut information om kontraktslängden – eller hur lång tid framåt som sändningsrättigheterna är säkrade.

– Jag kan tyvärr inte gå in på några sådana detaljer. SVT:s avtal med Disney är hemligt, säger Karolina Stallwood.

Förändrats flera gånger

Genom åren har Kalle Ankas jul förändrats och gjorts om flera gånger.

Bland annat har "Djungelboken" och "Askungen" försvunnit i omgångar, och 1998 saknades Robin Hood på grund av att rättigheterna hade gått ut.

Även "Tjuren Ferdinand" byttes ut vid ett tillfälle och ersattes av “Den fula ankungen” – men SVT fick backa efter en massiv kritikstorm.

Klipp har tagits bort

Flera filmer har även klippts om, ibland för att de varit för långa och ibland för att de ansetts vara våldsamma eller ur tiden.

Till exempel har en scen tagits bort från “Musse Piggs camping” där Långben sticker en gaffel i eluttaget.

Mycket uppmärksamhet fick också rensningen av förlegade nidbilder i “Tomtens verkstad”, då scenerna med en blond flicka, en svart docka och en kosackdansande man plockades bort då de ansågs symbolisera stereotyper.

Beslutet fattades av Disney – inte av SVT som var maktlösa i frågan.

Det är mer en självsaneringssak för Disney, sade SVT:s kommunikationsansvarig för Disney i Norden, Linda Andersson, till tv-kanalen vid ett tidigare tillfälle.

Intresset sjönk

I julas sjönk intresset för Kalle Ankas jul då 300 000 färre tittare bänkade sig för att titta på klassikern jämfört med året dessförinnan.

Totalt såg ändå drygt 3,4 miljoner personer programmet.

Det här året får Kalle Anka konkurrens av gamla klipp från Astrid Lindgren-filmer som ska in i tablån på julafton.

LÄS MER: SVT ändrar upplägg på julafton

Foto: Clement M resp Kin Li

Text: Redaktionen