Toppekonom tror på tungt besked för hushållen – under längre tid

2023 11 12

Tiderna av låga räntor tycks vara över för nu, menar en framstående nationalekonom.

Riksbanken har på kort tid genomfört en rad räntehöjningar med anledning av den problematiska inflationen som slagit hårt mot många.

Efter en längre tid av nollräntor, och till och med negativa räntor, har styrräntan i Sverige nu nått så högt som fyra procent.

Nu förklarar en framstående nationalekonom att svenskarna kommer få vänja sig vid högre räntor.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Det nya normala

Det är nationalekonomen Klas Eklund, som tidigare varit verksam som chefsekonom för SEB och idag är seniorekonom vid en advokatbyrå, som tror på högre räntor under längre tid.

Han menar att vi kommer röra oss kring det nya normala, istället för de låga räntor som har varit.

– 2–3 procent, och bolåneräntorna hamnar högre än så, säger han till DN.

Dags att vänja sig

Eklund menar att det är dags för det svenska folket att vänja sig vid ränteläget.

– Jag tror det, och det är inte så konstigt, för det verkligt historiska undantaget har varit de senaste 15 åren med extremt låga räntor.

Han menar vidare att räntorna har tillåtits vara för låga under de senaste åren.

Fortfarande för hög

Riksbanken medger att inflationen har dämpats men att den fortfarande är för hög för att man ska vara bekväm med nivån.

– Inflationen har dämpats men är fortfarande för hög och flera centralbanker har kommunicerat att det kan dröja länge innan styrräntorna sänks, menar myndigheten.

Geopolitiska läget

Man menar att även det problematiska världsläget bidrar till situationen.

– Även det geopolitiska läget och dess ekonomiska effekter skulle kunna skapa problem. Utöver Rysslands invasion av Ukraina handlar det om konflikten i Mellanöstern, meddelar Riksbanken.

– Om läget förvärras skulle det kunna leda till turbulens på de finansiella marknaderna, då även på de svenska, och i så fall går det inte heller att utesluta en påverkan på inflations- och konjunkturutsikterna.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Nytt körkort lanseras i Sverige – första gången någonsin

2024 06 18

Förra veckan meddelade Digg – myndigheten för digital förvaltning – att en statlig e-legitimation ska införas i Sverige.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, berättade Lotta Hämäläinen, ansvarig på Digg, för SR Ekot.

Nu kommer ytterligare ett id-besked till svenska folket.

Ett förslag om en digital identitetsplånbok ska beredas i Regeringskansliet.

Det meddelar civilminister Erik Slottner (KD) på måndagen.

– Exempelvis kommer körkort, pass och utbildningsbevis kunna användas på ett säkert sätt i en digital plånbok.

– I stället för att ha körkortet i en plånbok i bakfickan så kommer det vara möjligt att ha det i mobilen. Regeringen välkomnar utredningens slutbetänkande och de förslag som lämnas, säger ministern.

Första gången någonsin

Regeringens besked innebär att det för första gången någonsin kommer bli möjligt att ladda ner sitt körkort digitalt. Därmed följer Sverige övriga nordiska länder. I Finland, Danmark, Norge och Island har det sedan några år tillbaka varit möjligt att ladda ner sitt körkort i mobilen och lämna det fysiska kortet hemma.  

Det är oklart när det digitala körkortet införs i Sverige, men regeringen uppger att förslaget om en digital identitetsplånbok är i "slutbetänkandet". 

Flera funktioner

Beskedet om ett digitalt körkort är en del av EU-kommissionens förslag till ändring av den så kallade eIDAS-förordningen. Förslaget innebär bland annat att varje medlemsstat ska utfärda en europeisk digital identitetsplånbok.

Den digitala identitetsplånboken ska kunna användas i flera fall, till exempel för att:

- använda offentliga tjänster för att t.ex. få personbevis och läkarintyg eller anmäla adressändringar

- öppna bankkonto

- göra sin inkomstdeklaration

- söka till universitet och högskolor i hemlandet eller i ett annat EU-land

- spara läkemedelsrecept som kan användas i ett annat EU-land

- styrka sin ålder

- hyra en bil med hjälp av ett digitalt körkort

- checka in på ett hotell.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


Nytt fullskaligt krig nära: ”Kommer bli förödande”

2024 06 19

Ett nytt krig i Mellanöstern är på väg att bryta ut.

Det meddelar Israels utrikesminister Israel Katz.

Enligt ministern har planer på en israelisk militär offensiv i Libanon godkänts. Offensiven kommer innebära ett ”fullskaligt krig” mellan Israel och den Iran-stödda milisen Hizbollah, uppger utrikesministern. 

Libanesiska Hizbollah är terrorstämplade av USA. EU har terrorstämplat Hizbollahs militära gren.

Under kriget mellan Hamas och Israel har Hizbollah avfyrat mängder av raketer mot norra Israel. I tisdags hotade terrorgruppen att slå till mot Israels tredje största stad Haifa, vilket fått den israeliska regeringen att se rött.

Utrikesminister Israel Katz varnar för att en israelisk offensiv ”kommer bli förödande”.

– I ett fullskaligt krig kommer Hizbollah att utplånas och Libanon kommer drabbas hårt, säger han.

USA agerar

USA ser allvarligt på det upptrappade läget mellan Israel och Hizbollah.

Stormakten har skickat den erfarne medlaren Amos Hochstein till området för att medla mellan parterna. Målet är att undvika ett nytt storskaligt krig i regionen.

– Vi har sett en upptrappning under de senaste veckorna. President Biden vill undvika en ytterligare upptrappning och ett större krig, säger Hochstein enligt Yle och tillägger:

– Det är i allas intresse att lösa det här snabbt och på diplomatisk väg, och det kan uppnås och det är brådskande.

Fakta Hizbollah

- Islamistisk shiamuslimsk rörelse i Libanon, nära lierad med Iran

- Terrorstämplad av USA (dess väpnade gren också av EU)

- Hizbollah har ett stort inflytande i Libanon, både politiskt och militärt

- Terrorgruppens uttalade mål är att utplåna Israel

- Det är oklart hur stor Hizbollahs väpnade gren är. Det är dock klarlagt att terrororganisationen innehar en gedigen vapenarsenal, bland annat över 100 000 raketer

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen