Stor skräck i 6-miljonersstaden Kabul – Talibanerna mycket nära

2021 08 17

Efter att talibanerna i dag intagit storstaden Mazar-i-Sharif är skräcken nu stor i 6-miljonersstaden Kabul. De brutala militanta islamisterna är bara någon mil utanför megastaden som är världens 5:e snabbast växande stad.

Sedan USA ökade säkerheten efter att talibanerna störtades 2001 utvecklades Kabul till en levande metropolis som idag bedöms ha cirka 6,3 miljoner invånare . Många från landsbygden flyttade till landets huvudstad för att få ökad trygghet. Men efter att Väst och Nato lämnat landet står nu talibanerna bara någon mil från Kabul.

Det kommer rapporter från flera håll i landet om talibanernas grymma framfart och folk i provinser som intagits av talibanerna misshandlas redan för att de bryter mot talibanernas extrema sociala regler rapporterar BBC. Oron är mycket stor över att talibanerna ska förvandla hela landet till ett skräckvälde, precis som innan Nato gick in i landet 2001.

Talibanernas framfart

Här är en tabell som visar hur snabbt de militanta islamisterna dragit fram i landet de senaste två veckorna. Nr visar kronologisk ordning, H-stad är provinshuvudstaden och Milj är provinsens befolkningsstorlek.

Nr Datum H-stad Provins Milj

1 Fr 6 aug Zaranj Nimruz 0,3

2 Lö 7 aug Sheberghan Jawzjan 0,7

3 Sö 8 aug Sare-e-Pul Saree Pul 0,9

4 Kunduz Kunduz 1,5

5 Taluqan Takhar 1,5

6 Må 9 aug Aybak Samangan 0,6

7 Ti 10 aug Farah Farah 0,7

8 Pule Khumri Baghlan 1,3

9 On 11 aug Faizabad Badakstan 1,5

10 To 12 aug Ghazni Ghazni 1,7

11 Herat Herat 2,8

12 Kandahar Kandahar 1,7

13 Fr 13 aug Laskhar Gah Helmand 1,3

14 Qala-e Naw Badghis 0,7

15 Feruz Koh Ghor 1,2

16 Pul-e Alam Logar 0,6

17 Terakot Uruzgan 0,6

18 Qalat Zabul 0,4

19 Lö 14 aug Balkh Mazar-i-Sharif 1,9

ANALYS

Risken är nu mycket stor för följande:

Inbördeskrig som kan orsaka enormt lidande och död för Afghanistans 40 miljoner invånare.

Att talibanerna återinför skräckväldet i landet som rådde 1996 - 2001 när de styrde senast.

Stora flyktingströmmar som rör sig mot Europa där länder som till exempel Sverige redan har problem med integrationen och där intresset för att ta emot ytterligare flyktingar är lågt bland en majoritet av befolkningen enligt flera mätningar.

Foto: Golbez Dev

[yop_poll id="481"]

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen