SVERIGE: Swedbank kan få böter

2023 07 17

Storbankens hemsida har granskats av Post- och telestyrelsen, PTS, och myndigheten är långt ifrån nöjd med upplägget för besökarna.

Tillsammans med Konsumentverket, Folkhälsomyndigheten och Tele2 riskerar nu Swedbank en ekonomisk smäll om inte bättring sker, rapporterar SVT.

Sämst i klassen

Frågan handlar om så kallade “kakor” som besökare ombeds acceptera när de klickar in på de granskade företagen och myndigheternas hemsidor.

Kritiken går ut på att det är både svårt att tacka nej till kakor och återkalla ett redan givet samtycke. Och enligt PTS är Swedbank sämst i klassen tillsammans med Tele2.

– Ofta var det svårare att tacka nej till kakor än ja. Då kan användare knuffas till att tacka ja för att det är det lättaste utan att veta vad de samtycker till, säger Anna Montelius, som är jurist på PTS, till SVT.

"Hoppas att folk säger ja"

Anna Montelius misstänker att många trycker “acceptera” för att bli av med den “irriterande rutan”, och de granskade företagen anses även brista i sin transparens om vad det är för kakor som samlas in.

– Det kan mycket väl vara så att de gjort sitt bästa, men det kan också vara så att de gärna vill placera kakor och hoppas att folk ska välja ja-alternativet, säger PTS-juristen.

Lagrar information

Kakor kallas ibland också för “cookies” eller “webbkakor”.

Det är i samband med besök på olika hemsidor som rutan om att acceptera insamlandet av dessa dyker upp.

– De används för att lagra information eller få åtkomst till information som är lagrad på en användares terminalutrustning, till exempel en dator eller en mobil, framhåller PTS på sin hemsida.

Anpassar efter intressen

Med hjälp av kakor lagras alltså information som framkommer i samband med ett besök på den aktuella webbplatsen.

Det kan handla om exempelvis språkinställningar, inloggningsuppgifter eller vad man har sparat i sin kundkorg om man håller på att göra en beställning.

– Men också för att skräddarsy marknadsföring utifrån användarens intressen, enligt PTS.

Det här gäller

Enligt lagen får ovanstående och liknande uppgifter sparas om det framgår för användaren vad ändamålet med lagringen är samt om användaren samtycker.

– Informationen ska vara så användarvänlig som möjlig, framhäver PTS på sin webbplats.

Swedbank har tillsammans med Tele2, Konsumentverket och Folkhälsomyndigheten fram till 8 september på sig att komma med invändningar.

Har bristerna inte åtgärdats i oktober kan böter bli aktuellt.

LÄS MER: Enormt besked från Swedbank

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen