Swedbank förvarnar barnfamiljer

2023 09 12

Så är fallet för en tredjedel av landets hushåll som det senaste halvåret behövt ta från sparkonton för att klara räkningar, bekräftar Swedbank i ett pressutskick på måndagen.

Lika många har en ekonomi som precis går runt – eller till och med minus – varje månad.

Saknar buffert

Andelen är en ökning jämfört med för ett halvår sedan.

Och enligt Swedbank har även antalet hushåll med den rekommenderade sparbufferten på två månadslöner efter skatt minskat från 73 till 68 procent under samma period.

– Svårast är det för ensamstående med barn. Många av dem går minus varje månad och saknar också i större utsträckning en buffert och de försäkringar som krävs för en trygg privatekonomi, säger Swedbanks hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll i samma pressmeddelande.

Beroende av bidragen

Nödvändiga kostnader för ensamma föräldrar med två barn har ökat med över 700 kronor i månaden.

Runt 40 procent av ensamstående med hemmaboende barn är därmed helt beroende av barn- eller studiebidrag varje månad.

– Barnbidrag och underhållsstöd kan vara avgörande för den som lever med små ekonomiska marginaler. Det här är stöd som inte automatiskt justeras upp i takt med inflationen i samhället, vilket gör att dessa grupper hamnar efter när priserna stiger, säger Madelén Falkenhäll.

Varnar för datum: 1 januari 2024

Men det är inte bara ensamstående som har det knapert – flera hushåll måste också ha bostadsbidraget för att hamna på rätt sida marginalen.

I sin rapport lyfter Swedbank även betydelsen av nämnda bidrag, och framför allt det temporära tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer som återinfördes 1 juli och gäller fram till och med 31 december 2023.

Om inget besked kommer från regeringen att det förlängs riskerar det att bli en mycket tung börda att bära från och med nyårsdagen nästa år, enligt banken.

– Många barnfamiljer riskerar att få det ännu svårare om det tas bort, framhåller Swedbank.

Utesluter inte förlängning

Det var i mars som regeringen och Sverigedemokraterna lät meddela att man höjde det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag.

– Räknar man ut det i kronor och ören innebär det att man max kan gå från dagens extra tillägg om 1 325 kronor per månad till att kunna uppgå till 2 100 kronor per månad, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) vid tillfället.

Det står inte klart om tillägget kommer finnas kvar efter årsskiftet.

– Jag utesluter inte att det här kan behöva förlängas. Men där är vi inte nu, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i våras enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank: så mycket pengar måste du spara

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen