JUST NU: Sverige svarar Turkiet efter Erdoğans utspel

2022 05 13

Utrikesminister Ann Linde (S) reagerar på den turkiska ledarens kritik mot ett svenskt medlemskap i Nato. Länderna ska dessutom träffas.

Turkiets president Tayyip Erdoğan anser att Sverige och Finland inte bör tilldelas medlemskap i Nato, rapporterar AFP. Anledningen är att han tycker att Skandinavien är ett “gästhem för terrororganisationer”.

Nu svarar svenska regeringen på den turkiska hållningen till ett svenskt Natomedlemskap.

Linde förvånad

Utrikesminister Ann Linde reagerar med förvåning på Erdoğans utspel.

– Vi har en väldigt bra och konstruktiv relation och och man har inte framfört något sådant här till oss. Inte heller Natoambassadören, inte något av de 30 länderna, har framfört något sådant här. Jag hoppas att vi ska kunna samtal om vi väljer att ansöka om Natomedlemskap och att vi får positiva besked från alla länderna, säger hon till SVT.

“Väldigt starkt stöd”

Ann Linde är dessutom övertygad om att betydelsefulla länder i Nato stöttar ett svenskt medlemskap och dessutom kommer att övertyga Turkiet.

– Det finns en stark önskan från väldigt många länder att Sverige och Finland ska bli medlemmar i Nato eftersom vi bidrar med säkerhet i Östersjöregionen och i hela Nordkalottområdet. Bestämmer vi oss för det alternativet tror jag att vi skulle få väldigt, väldigt starkt stöd av stora viktiga länder som är medlemmar som också Turkiet är intresserade av att ha en bra relation med, säger utrikesministern i en annan intervju med Sveriges Radio.

Blixtinkallat möte imorgon

Redan imorgon kommer Sverige och Finland att träffa Turkiets representanter för att diskutera Natofrågan, skriver AFP.

Mötet planeras att äga rum i Berlin där Ann Linde möter den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu.

Norden reagerar

Även andra nordiska länder har reagerat på Erdoğans kritik mot svenska och finska Natoansökningar.

– På ett sätt är jag inte förvånad. Men samtidigt har jag upplevt att signalerna så här långt har varit andra. Man får en liten känsla av att han av någon orsak har behov att visa att han inte riktigt tycker att det här är en så bra idé, säger Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson till Dagens Industri.

Norge: Sverige når kraven

Även i Norge har det turkiska utspelet skakat om vad man förväntade sig höra av ett annat Natoland.

– Det kommer som en överraskning för mig. Jag upplever att de samtal som förts i Nato hittills har gett uttryck för att Sverige och Finland – som är nära partner till Nato – har alla kvalifikationer för att bli medlemmar. Och det är Norges inställning, säger landets statsminister Jonas Gahr Støre till NTB enligt Dagbladet.

“Ogrundat påstående”

Den norska statsministern ville dock inte uttala sig om Erdoğans påstående om att “Skandinavien är som ett gästhem för terroristorganisationer”.

– Jag har inga kommentarer till det. Det låter som ett helt ogrundat påstående, säger Støre.

“Goda förhoppningar”

För att godkänna ett svensk medlemskap måste alla 30 Natoländer vara eniga. Ann Linde fick frågan hur säker hon är på att Sverige skulle bli antagna till militäralliansen om de ansöker.

– Jag har väldigt goda förhoppningar om det, säger hon till SR.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen