JUST NU: Sverige svarar Turkiet efter Erdoğans utspel

2022 05 13

Utrikesminister Ann Linde (S) reagerar på den turkiska ledarens kritik mot ett svenskt medlemskap i Nato. Länderna ska dessutom träffas.

Turkiets president Tayyip Erdoğan anser att Sverige och Finland inte bör tilldelas medlemskap i Nato, rapporterar AFP. Anledningen är att han tycker att Skandinavien är ett “gästhem för terrororganisationer”.

Nu svarar svenska regeringen på den turkiska hållningen till ett svenskt Natomedlemskap.

Linde förvånad

Utrikesminister Ann Linde reagerar med förvåning på Erdoğans utspel.

– Vi har en väldigt bra och konstruktiv relation och och man har inte framfört något sådant här till oss. Inte heller Natoambassadören, inte något av de 30 länderna, har framfört något sådant här. Jag hoppas att vi ska kunna samtal om vi väljer att ansöka om Natomedlemskap och att vi får positiva besked från alla länderna, säger hon till SVT.

“Väldigt starkt stöd”

Ann Linde är dessutom övertygad om att betydelsefulla länder i Nato stöttar ett svenskt medlemskap och dessutom kommer att övertyga Turkiet.

– Det finns en stark önskan från väldigt många länder att Sverige och Finland ska bli medlemmar i Nato eftersom vi bidrar med säkerhet i Östersjöregionen och i hela Nordkalottområdet. Bestämmer vi oss för det alternativet tror jag att vi skulle få väldigt, väldigt starkt stöd av stora viktiga länder som är medlemmar som också Turkiet är intresserade av att ha en bra relation med, säger utrikesministern i en annan intervju med Sveriges Radio.

Blixtinkallat möte imorgon

Redan imorgon kommer Sverige och Finland att träffa Turkiets representanter för att diskutera Natofrågan, skriver AFP.

Mötet planeras att äga rum i Berlin där Ann Linde möter den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu.

Norden reagerar

Även andra nordiska länder har reagerat på Erdoğans kritik mot svenska och finska Natoansökningar.

– På ett sätt är jag inte förvånad. Men samtidigt har jag upplevt att signalerna så här långt har varit andra. Man får en liten känsla av att han av någon orsak har behov att visa att han inte riktigt tycker att det här är en så bra idé, säger Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson till Dagens Industri.

Norge: Sverige når kraven

Även i Norge har det turkiska utspelet skakat om vad man förväntade sig höra av ett annat Natoland.

– Det kommer som en överraskning för mig. Jag upplever att de samtal som förts i Nato hittills har gett uttryck för att Sverige och Finland – som är nära partner till Nato – har alla kvalifikationer för att bli medlemmar. Och det är Norges inställning, säger landets statsminister Jonas Gahr Støre till NTB enligt Dagbladet.

“Ogrundat påstående”

Den norska statsministern ville dock inte uttala sig om Erdoğans påstående om att “Skandinavien är som ett gästhem för terroristorganisationer”.

– Jag har inga kommentarer till det. Det låter som ett helt ogrundat påstående, säger Støre.

“Goda förhoppningar”

För att godkänna ett svensk medlemskap måste alla 30 Natoländer vara eniga. Ann Linde fick frågan hur säker hon är på att Sverige skulle bli antagna till militäralliansen om de ansöker.

– Jag har väldigt goda förhoppningar om det, säger hon till SR.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 04

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen