JUST NU: Sverige svarar Turkiet efter Erdoğans utspel

2022 05 13

Utrikesminister Ann Linde (S) reagerar på den turkiska ledarens kritik mot ett svenskt medlemskap i Nato. Länderna ska dessutom träffas.

Turkiets president Tayyip Erdoğan anser att Sverige och Finland inte bör tilldelas medlemskap i Nato, rapporterar AFP. Anledningen är att han tycker att Skandinavien är ett “gästhem för terrororganisationer”.

Nu svarar svenska regeringen på den turkiska hållningen till ett svenskt Natomedlemskap.

Linde förvånad

Utrikesminister Ann Linde reagerar med förvåning på Erdoğans utspel.

– Vi har en väldigt bra och konstruktiv relation och och man har inte framfört något sådant här till oss. Inte heller Natoambassadören, inte något av de 30 länderna, har framfört något sådant här. Jag hoppas att vi ska kunna samtal om vi väljer att ansöka om Natomedlemskap och att vi får positiva besked från alla länderna, säger hon till SVT.

“Väldigt starkt stöd”

Ann Linde är dessutom övertygad om att betydelsefulla länder i Nato stöttar ett svenskt medlemskap och dessutom kommer att övertyga Turkiet.

– Det finns en stark önskan från väldigt många länder att Sverige och Finland ska bli medlemmar i Nato eftersom vi bidrar med säkerhet i Östersjöregionen och i hela Nordkalottområdet. Bestämmer vi oss för det alternativet tror jag att vi skulle få väldigt, väldigt starkt stöd av stora viktiga länder som är medlemmar som också Turkiet är intresserade av att ha en bra relation med, säger utrikesministern i en annan intervju med Sveriges Radio.

Blixtinkallat möte imorgon

Redan imorgon kommer Sverige och Finland att träffa Turkiets representanter för att diskutera Natofrågan, skriver AFP.

Mötet planeras att äga rum i Berlin där Ann Linde möter den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu.

Norden reagerar

Även andra nordiska länder har reagerat på Erdoğans kritik mot svenska och finska Natoansökningar.

– På ett sätt är jag inte förvånad. Men samtidigt har jag upplevt att signalerna så här långt har varit andra. Man får en liten känsla av att han av någon orsak har behov att visa att han inte riktigt tycker att det här är en så bra idé, säger Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson till Dagens Industri.

Norge: Sverige når kraven

Även i Norge har det turkiska utspelet skakat om vad man förväntade sig höra av ett annat Natoland.

– Det kommer som en överraskning för mig. Jag upplever att de samtal som förts i Nato hittills har gett uttryck för att Sverige och Finland – som är nära partner till Nato – har alla kvalifikationer för att bli medlemmar. Och det är Norges inställning, säger landets statsminister Jonas Gahr Støre till NTB enligt Dagbladet.

“Ogrundat påstående”

Den norska statsministern ville dock inte uttala sig om Erdoğans påstående om att “Skandinavien är som ett gästhem för terroristorganisationer”.

– Jag har inga kommentarer till det. Det låter som ett helt ogrundat påstående, säger Støre.

“Goda förhoppningar”

För att godkänna ett svensk medlemskap måste alla 30 Natoländer vara eniga. Ann Linde fick frågan hur säker hon är på att Sverige skulle bli antagna till militäralliansen om de ansöker.

– Jag har väldigt goda förhoppningar om det, säger hon till SR.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Chockbesked för prestigeprojekt: Kan kosta 56 miljarder kronor

2025 09 18

Kostnaden för det prestigefulla Västlänkenprojektet skjuter i höjden.

Prislappen för den cirka åtta kilometer långa järnvägstunneln under Göteborg beräknas landa på 56 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 procent om man räknar bort inflationen, rapporterar DN.

– Kostnaden som WLC angett för Korsvägenetappen har ökat med fem miljoner per dag varje dag sedan 2018. Vi är mycket besvikna, för att inte säga rent ut sagt förbannade, säger Patrick Guné, chef för Stora projekt på Trafikverket, till tidningen.

Häver kontraktet

Tidigare under torsdagen meddelade Trafikverket att kontraktet för Västlänkens Korsväggen-etap hävs.

Myndigheten riktar allvarliga anklagelser mot det NCC-ledda konsortiet WLC (Wayss & Freytag Ingenieurbau AG).

Enligt Trafikverket ska WLC ha gynnat egna och närstående bolag i samband med upphandlingar inom konsortiet. Dessutom anklagas företaget för att ha valt tekniska lösningar som främst gynnat den egna vinningen, samt för att ha lagt på oskäliga påslag i flera led.

– Enligt granskningen har WLC allvarligt brustit i omsorgsplikten avseende kontraktsadministration och ekonomistyrning. Allt detta med ökade kostnader för skattebetalarna som följd, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Slår tillbaka

Byggföretaget NCC tillbakavisar anklagelserna som riktats mot WLC.

Företaget kallar Trafikverkets påstående för felaktiga.

– Detta är ett djupt beklagligt beslut som kommer att öka slutkostnaden och leda till stora förseningar av Västlänken. De påståenden som anges som hävningsgrund stämmer inte, och med det här försöket att skyla sina egna tillkortakommanden illustrerar Trafikverket sin oförmåga att driva stora samverkansprojekt, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef på NCC Infrastructure.

Trafikverkets Patrick Guné köper inte byggföretagets förklaring.

– När vi ser kostnadsökningar på nästan 400 procent, känner vi oss lurade. Vår uppgift är att bygga en anläggning som Göteborg och hela Sverige kan vara stolta över, inte att medverka till att pengar försvinner utan förklaring, säger han.

– Vi har ett ansvar gentemot resenärer och skattebetalare. Att häva kontraktet är ett tufft beslut, men nu är det nödvändigt att sätta ner foten för att komma vidare och leverera det som Västsverige behöver, en pålitlig och modern järnväg.

LÄS MER: Kalldusch för Ica – konkurrenten närmar sig snabbt

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massiva explosioner” – rysk jätteanläggning attackerad

2025 09 18

En av Rysslands största energianläggningar har attackerats.

Det handlar om Gazprom Neftekhim Salava – en av Rysslands största olje- och gasanläggningar. Skrytbygget är baserat i delrepubliken Basjkirien – cirka 1 300 från frontlinjen i Ukraina.

Nu stiger ett stort svart rökmoln från anläggningen som attackerats av flera ukrainska långdistansdrönare.

Drönarna slog enligt uppgift ner i en ”bearbetningsenhet” i anläggningens centrum.

– Det utlöste massiva explosioner, rapporterar Ukrainas säkerhetstjänst SBU, som säger sig ligga bakom den framgångsrika attacken.

Ryssland bekräftar

Ledaren för Basjkirien, Radij Chäbirov, bekräftar attacken.

Han uppger att två drönare har avfyrats mot anläggningen.

Chäbirov bekräftar inte att drönarna träffat anläggnignen, men uppger att en brand har brutit ut. Vidare säger han att det inte finns några uppgifter om dödsoffer.

Intensiva attacker

Det är oklart om anläggningen är satt ur spel. Ukrainska drönarattacker har tidigare orsakat produktionsstopp i flera ryska oljeanläggningar.

I augusti förlorade Ryssland cirka 17 procent av sin totala raffineringskapacitet. Siffran motsvarar 1,1 miljon fat olja per dag, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Energijätten finansierar kriget

Energijätten Gazprom, som är majoritetsägt av ryska staten, ansvarar för olje- och gasanläggningen i Basjkirien.

Gazproms intäkter är livsviktiga för den ryska krigskassan. Bolaget har världens största naturgasreserver och ett omfattande nätverk av gasledningar.

Gazprom producerar även råolja. Intäkterna från oljeproduktionen utgör en viktig del i ryska statens finansieringen av anfallskriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen