JUST NU: Sverige svarar Turkiet efter Erdoğans utspel

2022 05 13

Utrikesminister Ann Linde (S) reagerar på den turkiska ledarens kritik mot ett svenskt medlemskap i Nato. Länderna ska dessutom träffas.

Turkiets president Tayyip Erdoğan anser att Sverige och Finland inte bör tilldelas medlemskap i Nato, rapporterar AFP. Anledningen är att han tycker att Skandinavien är ett “gästhem för terrororganisationer”.

Nu svarar svenska regeringen på den turkiska hållningen till ett svenskt Natomedlemskap.

Linde förvånad

Utrikesminister Ann Linde reagerar med förvåning på Erdoğans utspel.

– Vi har en väldigt bra och konstruktiv relation och och man har inte framfört något sådant här till oss. Inte heller Natoambassadören, inte något av de 30 länderna, har framfört något sådant här. Jag hoppas att vi ska kunna samtal om vi väljer att ansöka om Natomedlemskap och att vi får positiva besked från alla länderna, säger hon till SVT.

“Väldigt starkt stöd”

Ann Linde är dessutom övertygad om att betydelsefulla länder i Nato stöttar ett svenskt medlemskap och dessutom kommer att övertyga Turkiet.

– Det finns en stark önskan från väldigt många länder att Sverige och Finland ska bli medlemmar i Nato eftersom vi bidrar med säkerhet i Östersjöregionen och i hela Nordkalottområdet. Bestämmer vi oss för det alternativet tror jag att vi skulle få väldigt, väldigt starkt stöd av stora viktiga länder som är medlemmar som också Turkiet är intresserade av att ha en bra relation med, säger utrikesministern i en annan intervju med Sveriges Radio.

Blixtinkallat möte imorgon

Redan imorgon kommer Sverige och Finland att träffa Turkiets representanter för att diskutera Natofrågan, skriver AFP.

Mötet planeras att äga rum i Berlin där Ann Linde möter den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu.

Norden reagerar

Även andra nordiska länder har reagerat på Erdoğans kritik mot svenska och finska Natoansökningar.

– På ett sätt är jag inte förvånad. Men samtidigt har jag upplevt att signalerna så här långt har varit andra. Man får en liten känsla av att han av någon orsak har behov att visa att han inte riktigt tycker att det här är en så bra idé, säger Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson till Dagens Industri.

Norge: Sverige når kraven

Även i Norge har det turkiska utspelet skakat om vad man förväntade sig höra av ett annat Natoland.

– Det kommer som en överraskning för mig. Jag upplever att de samtal som förts i Nato hittills har gett uttryck för att Sverige och Finland – som är nära partner till Nato – har alla kvalifikationer för att bli medlemmar. Och det är Norges inställning, säger landets statsminister Jonas Gahr Støre till NTB enligt Dagbladet.

“Ogrundat påstående”

Den norska statsministern ville dock inte uttala sig om Erdoğans påstående om att “Skandinavien är som ett gästhem för terroristorganisationer”.

– Jag har inga kommentarer till det. Det låter som ett helt ogrundat påstående, säger Støre.

“Goda förhoppningar”

För att godkänna ett svensk medlemskap måste alla 30 Natoländer vara eniga. Ann Linde fick frågan hur säker hon är på att Sverige skulle bli antagna till militäralliansen om de ansöker.

– Jag har väldigt goda förhoppningar om det, säger hon till SR.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen