JUST NU: Erdogan kritisk till svenskt medlemskap

2022 05 13

Presidententen uppger att han inte tror att ett svenskt-finskt medlemskap i Nato skulle vara gynnsamt för Turkiet, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Enligt nyhetsbyrån hänvisar presidenten till säkerhetsskäl för Turkiet och säger att han inte kan se positivt på en ansökan från respektive land, och att både Sverige och Finland är ”hem för många terroristorganisationer”, rapporterar Reuters.

– Sverige har blivit ett hem för PKK och andra terrorgrupper. Vi ser inte positivt på deras medlemskap, säger han.

Alla måste godkänna en ansökan

Samtliga 30 Natoländer måste godkänna en svensk eller finsk ansökan för att länderna ska kunna bli medlemmar i Nato. Det räcker att ett land säger nej för att en svensk ansökan inte ska godkännas. 

Den turkiske ekonomiske och politiske forskaren Aydin Sezer har tidigare uttalat sig om ett potentiellt nej från Turkiet till Sverige och Finland.

Finns en entusiasm

Enligt Sezer motsätter sig delar av den turkiska allmänheten ett svenskt Natomedlemskap. Främst på grund av Sveriges relation till Kurdistans arbetarparti (PKK), säger han till nyhetsbyrån TASS.

– I detta avseende anser kretsar i Turkiet att man bör lägga in sitt veto mot ett svenskt medlemskap. Jag tror också [att det är viktigt] för att förhindra risker för Turkiets egen säkerhet, säger Sezer till nyhetsbyrån.

Närmar sig Natoansökan

Både Sverige och Finland närmar sig en Natoansökan med stormsteg. Under gårdagen deklarerade Finlands statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö i ett gemensamt uttalande att de är för en finsk ansökan till Nato.

I Sverige förväntas regeringspartiet Socialdemokraterna ge besked på söndag och allt tyder på att det blir ett ja.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen