JUST NU: Sverige svarar på Erdoğans nya uppgifter

2022 06 30

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) kommenterar den turkiske presidentens utspel.

Det var under ett tal i Madrid idag som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kom med ett överraskande utspel.

Han hävdade nämligen att Sverige lovat att utlämna hela 73 stycken personer, som han benämnde som “terrorister”, enligt Reuters.

Betydligt fler än de 33 personer som Turkiet under gårdagen totalt krävde att både Sverige och Finland skulle utvisa.

Kräver lagändring

Erdoğan krävde också att Sverige måste ändra sina lagar.

– Finland och Sverige måste genomföra terrorlagändrignar så snart som möjligt, sade han enligt nyhetsbyrån.

Sverige svarar

Nu har Sverige svarat på nya uppgifterna från Turkiets president om att utlämna 73 personer till landet.

– I Sverige gäller svensk lag som tillämpas av oberoende domstolar. Svenska medborgare utlämnas inte, framhåller Morgan Johansson i ett sms till Ekot.

“Tydligt markerat”

Den svenska ministern meddelar också att det är “tydligt markerat” i det avtal man slutit med Turkiet att Sverige enbart kommer att följa den europeiska konventionen om utlämningar.

S i extrainsatt möte

Socialdemokraterna har även kallats till ett extrainsatt möte efter uppgörelsen i Madrid med Turkiet, rapporterar Dagens Nyheter.

Mötet äger rum imorgon klockan 11 och det är partiets riksdagsgrupp som kommer att deltaga.

“Oro hos människor”

Utrikesutskottets ordförande Kenneth G Forslund (S) säger att det finns” oro hos människor” om vad avsiktsförklaringen innebär i fråga om hur Sverige ska stödja Turkiets nationella säkerhet, men att det inte är anledning till själva mötet.

– Nej, vi hade haft det här även utan att det där hade funnits. Det är helt normalt att efter den här typen av möte med avgörande händelser så får riksdagsgruppen en återrapportering från regeringen och möjlighet att ställa frågor och diskutera resultatet, säger han till DN.

“Regeringen svarar tydligt”

Forslund medger också att det kan finnas en oro för avtalets innebörd även inom Socialdemokraterna.

– Den finns väl i lite olika kretsar, utifrån att man känner sig osäker över hur det här ska tolkas. Men som sagt, jag tycker att statsministern och utrikesministern svarar tydligt på de frågorna, och det får vi fortsätta att göra.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen