JUST NU: Nya uppgifter om Sveriges löfte till Turkiet

2022 06 30

Sverige har lovat att lämna ut 73 “terrorister”.

Det hävdar Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, rapporterar Reuters.

Han hyllar samtidigt överenskommelsen med Sverige och Finland som en “diplomatisk seger” för Turkiet, under ett tal i Madrid.

Helt nya uppgifter

Det påstådda löftet om att Sverige har lovat Erdoğan att utvisa 73 personer är nya uppgifter.

Under gårdagen rapporterades det om att Turkiet begärt 21 personer utlämnade från Sverige, totalt 33 stycken om man räknar in utvisningskrav även från Finland.

Erdoğan kräver svensk lagändring

Erdoğan kräver även att Sverige ändrar lagen för att möjliggöra utvisningarna.

– Finland och Sverige måste genomföra terrorlagändrignar så snart som möjligt, säger han enligt nyhetsbyrån.

Obekräftade uppgifter från Sverige

Erdoğans påstående har ännu inte kommenterats av den svenska regeringen.

Igår uttalade sig statsminister Magdalena Andersson (S) generellt om Turkiets krav på utlämningar.

– De kraven kommer vi naturligtvis processa på de sätt som vi alltid gör. Vi utlämnar aldrig någon som är svensk medborgare, sade hon enligt Svenska Dagbladet.

Kritik av MP och V

Regeringen har också fått kritik för att man inte varit öppna med innehållet i överenskommelsen med Turkiet. Såväl Miljöpartiet och Vänsterpartiet har krävt att Socialdemokraterna redovisar innehållet i avtalet.

– Vi begär att statsministern omedelbart samlar ihop partiledarkretsen och redogör för vad man egentligen har lovat Erdoğan, sade Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet igår.

Kallats till utrikesutskottet

Utrikesminister Ann Linde (S) har även kallats till utrikesutskottet för att förklara sig.

– Skiftet av svensk utrikespolitik i kölvattnet av Natoansökan är enormt och mycket anmärkningsvärt. Det behöver ministern nu svara för, säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi till Dagens Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Nato

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen