BEKRÄFTAT: Sverige ska göra stor Natoinsats – “väldigt snart”

2024 04 04

Svenska stridsplan ska bevaka Natos östra gräns.

Det uppdraget kommer Sverige att få redan till våren, meddelar James, B. Hecker, Natos flygvapenchef i Europa.

Konkret handlar det om att snabbt identifiera främmande plan som flyger nära alliansens territorium.

Vi pratar med det svenska flygvapnet hela tiden och vi kommer att komma fram till en exakt tidpunkt, men det kommer att vara väldigt snart, säger han till SVT.

Identifierade två ryska plan

I mars deltog Sverige i sitt första uppdrag sedan man blev medlem i försvarsalliansen.

Stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen användes då för att gemensamt med Nato spana över Östersjön där två ryska stridsflyg identifierades.

– Tillsammans utförde de svenska Jas 39 Gripen, belgiska F-16 och tyska Eurofighters ett identifieringsuppdrag där de identifierade ett ryskt TU-134 och ett ryskt AN-26 i luftrummet mellan den svenska ön Gotland och Estland, uppger flygvapnet, uppgav flygvapnet i ett uttalande vid tillfället.

Flera regioner

Det uppdrag som Sverige nu ska ingå i kallas för Air Policing-missioner.

Försvarsalliansen har flera pågående uppdrag av typen i Baltikum, på Island och vid Svarta havet.

Sverige förväntas kunna delta i allihop.

– Jag tror att vi kommer att få se det svenska flygvapnet delta i Air Policing potentiellt även nere i de södra Nato-länderna, säger James. B. Hecker.

Känslig gräns

Natos östra gräns är den kanske mest känsliga i hela alliansen.

Estland har varnat för att Ryssland förbereder en militär konfrontation med väst inom bara några år och sedan tidigare har Tyskland fattat beslut om att placera 4 800 stridsberedda soldater i regionen senast 2027.

Natos stridsflygplan patrullerar regelbundet luftrummet över Östersjön för att identifiera ryska plan som  flyger i internationellt luftrum nära Natos territorium. 

Försvarsalliansen spårar de ryska stridsflygplanens flygväg när de opererar nära försvarsalliansens territorium. Om de ryska planen kommer för nära är Nato noga med att markera.

LÄS MER: Sverige har identifierat ryska stridsflygplan

LÄS MER: Estland slår larm – Ryssland förbereder militär konfrontation

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen