Svenskt uppdrag irriterar Nato

2022 11 01

Sverige är observatör för FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Det gillas inte av Nato, som för närvarande väntar på klartecken från Turkiet och Ungern om att släppa in Sverige i alliansen.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är även han tveksam till uppdraget och säger nu att Sverige kanske bör hoppa av observatörsrollen, rapporterar Aftonbladet.

– Det ska inte bara vara diktaturer och farliga stater som förfogar över de allra farligaste vapnen så det är klart att Nato inte tycker att det är för bra för Natos samarbete, säger han till tidningen när han ombeds redogöra för hur Nato ser på Sveriges roll.

Sverige röstade för

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen togs fram och antogs av en klar majoritet av FN:s medlemsländer sommaren 2017.

Vintern 2021 hade 50 länder även ratificerat avtalet som därmed var redo att träda i kraft, meddelade FN i ett pressmeddelande för ett år sedan.

Sverige röstade för – men har trots det inte anslutit sig. Istället är man alltså observatör för konventionen.

Aktualiserats på nytt

Kärnvapenförbudet beskrivs dock som kontroversiellt eftersom Sverige bedriver säkerhetspolitik som förlitar sig på stöd från kärnvapenländer, exempelvis Storbritannien, Frankrike och USA.

När nu Sverige försöker gå med i Nato har frågan återigen dragits upp i ljuset. Militäralliansen gillar nämligen inte att Sverige är observatör av FN-konventionen.

– Det är ingen hemlighet att Nato tycker att hela Natos samlade kapacitet är viktig. Man brukar tala om ett 360-gradersperspektiv i de frågorna och där ingår även Natos kärnvapenparaply, det vill säga förmågan som aldrig ska behöva användas, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

"Fokus på att komma in i Nato"

Statsministern själv säger att varje land måste besluta själv vilka FN-konventioner man vill stötta, men menar också att han hade kunnat tänka sig att avstå observatörsrollen – som tilldelades den föregående regeringen.

– Mitt fokus ligger helt nu på att vi ska komma in i Nato och att vi ska fullfölja våra åtaganden, både enligt det här avtalet vi har med Finland och Turkiet men också att vi ska bli en fullvärdig medlem av Nato, säger Ulf Kristersson.

Bjudit in Kristersson

Aftonbladet har tidigare uppgett att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bjudit in den svenska statsministern för ett möte den 8 november.

Då planeras förhandlingarna om att häva den turkiska blockaden för ett svenskt medlemskap att fortsätta.

– Den nye statsministern ställer sig på rätt sida i kampen mot terrorism och terrorister. Han har gjort uttalanden som är gynnsamma, sade Erdoğan enligt Reuters tidigare i oktober.

Han tillade:

– Självklart kommer vi att testa uppriktigheten i denna fråga.

LÄS MER: Uppgifter: Erdoğan agerar efter samtal med M-ledaren

Foto: Nato

Text: Redaktionen


SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen