Svenskt uppdrag irriterar Nato

2022 11 01

Sverige är observatör för FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Det gillas inte av Nato, som för närvarande väntar på klartecken från Turkiet och Ungern om att släppa in Sverige i alliansen.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är även han tveksam till uppdraget och säger nu att Sverige kanske bör hoppa av observatörsrollen, rapporterar Aftonbladet.

– Det ska inte bara vara diktaturer och farliga stater som förfogar över de allra farligaste vapnen så det är klart att Nato inte tycker att det är för bra för Natos samarbete, säger han till tidningen när han ombeds redogöra för hur Nato ser på Sveriges roll.

Sverige röstade för

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen togs fram och antogs av en klar majoritet av FN:s medlemsländer sommaren 2017.

Vintern 2021 hade 50 länder även ratificerat avtalet som därmed var redo att träda i kraft, meddelade FN i ett pressmeddelande för ett år sedan.

Sverige röstade för – men har trots det inte anslutit sig. Istället är man alltså observatör för konventionen.

Aktualiserats på nytt

Kärnvapenförbudet beskrivs dock som kontroversiellt eftersom Sverige bedriver säkerhetspolitik som förlitar sig på stöd från kärnvapenländer, exempelvis Storbritannien, Frankrike och USA.

När nu Sverige försöker gå med i Nato har frågan återigen dragits upp i ljuset. Militäralliansen gillar nämligen inte att Sverige är observatör av FN-konventionen.

– Det är ingen hemlighet att Nato tycker att hela Natos samlade kapacitet är viktig. Man brukar tala om ett 360-gradersperspektiv i de frågorna och där ingår även Natos kärnvapenparaply, det vill säga förmågan som aldrig ska behöva användas, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

"Fokus på att komma in i Nato"

Statsministern själv säger att varje land måste besluta själv vilka FN-konventioner man vill stötta, men menar också att han hade kunnat tänka sig att avstå observatörsrollen – som tilldelades den föregående regeringen.

– Mitt fokus ligger helt nu på att vi ska komma in i Nato och att vi ska fullfölja våra åtaganden, både enligt det här avtalet vi har med Finland och Turkiet men också att vi ska bli en fullvärdig medlem av Nato, säger Ulf Kristersson.

Bjudit in Kristersson

Aftonbladet har tidigare uppgett att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bjudit in den svenska statsministern för ett möte den 8 november.

Då planeras förhandlingarna om att häva den turkiska blockaden för ett svenskt medlemskap att fortsätta.

– Den nye statsministern ställer sig på rätt sida i kampen mot terrorism och terrorister. Han har gjort uttalanden som är gynnsamma, sade Erdoğan enligt Reuters tidigare i oktober.

Han tillade:

– Självklart kommer vi att testa uppriktigheten i denna fråga.

LÄS MER: Uppgifter: Erdoğan agerar efter samtal med M-ledaren

Foto: Nato

Text: Redaktionen


17 SEP 2025

UPPGIFTER: Stor plan för att knäcka Ungern

2025 09 26

EU uppges ha en plan för att finta bort Ungern.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán sätter ofta käppar i hjulen för EU-beslut som han inte gillar.

Det handlar inte minst om beslut som rör EU:s stöd till Ukraina och sanktioner mot Putins Ryssland.

Men nu uppges Bryssel ha en plan för att manövrera ut Ungern.

Kan finta bort Ungern

Inom EU finns det planer på att använda frysta ryska tillgångar för att ge ett ”skadeståndslån” till Ukraina, rapporterar Politico.

Men Viktor Orbán står i vägen för planerna.

EU:s juridiska experter hoppas dock på att hitta juridiska kryphål – så att man kan isolera Ungern och fatta beslut utan deras medverkan.

Att beslagta ryska tillgångar och låna ut dem till Ukraina kräver enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer, vilket innebär att den mest Putinvänlige ledaren, Orbán, kan lägga in sitt veto.

Men nu undersöker Bryssel nya tolkningar som skulle göra det möjligt att fatta beslut med kvalificerad majoritet istället för enhällighet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

Vill göra ny tolkning

Enligt fyra källor till tidningen hoppas EU-kommissionen att kunna basera agerandet på några slutsatser som alla EU-ledare kom överens om och gjorde ett gemensamt uttalande om i december förra året. Även Orbán var med på överenskommelsen.

– Rysslands tillgångar bör förbli orörliga tills Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av detta krig, hette det i uttalandet.

Det har tolkats som att tillgångarna ska vara frysta medan räntorna kan användas.

Nu vill EU-kommissionen dock göra en ny tolkning där man menar att det räcker med en kvalificerad majoritet för att ändra reglerna.

Det skulle dock kräva att man får med sig de flesta andra länder förutom Ungern.

– Detta skulle kräva en politisk överenskommelse på hög nivå av alla eller de flesta stats- och regeringschefer, uppger kommissionen, enligt tidningen.

Befinner sig ”i gråzonen”

Att få med sig andra länder i beslutet väntas bli svårt. Bland annat Slovakien har ibland intagit en mer Putinvänlig hållning, medan flera andra länder vill vara försiktiga av andra skäl.

Diskussionerna om lånet väntas fortsätta när EU:s stats- och regeringschefer träffas i Köpenhamn nästa vecka. Ett formellt beslut kan komma att fattas i oktober.

– Målet i Köpenhamn är att samla tillräckligt med stöd från andra länder för att isolera Orbán, säger en EU-diplomat, som emellertid medger att EU befinner sig ”i gråzonen" med det förslag man nu försöker få igenom, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: "Ni har förklarat krig"

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024

Text: Redaktionen


JUST NU: Zelenskyj vädjar till Trump – ”Behöver en sak”

2025 09 26

Zelenskyj vädjar till Trump om en sak som han menar kan tvinga Putin till fredssamtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade sin amerikanska kollega Donald Trump i anslutning till FN:s generalförsamling i New York på tisdagen.

I samband med det har Zelenskyj bett Trump om ett vapen som han menar kan tvinga Putin till förhandlingsbordet.

Vädjar till Trump

På onsdagen bekräftade Zelenskyj att han bett om ett vapensystem som kan sätta maximal press på Putin – kanske utan att Ukraina ens behöver använda det, rapporterar Axios. Zelenskyj sade dock inte vilket vapensystem det rörde sig om.

En ukrainsk källa uppger dock att det handlar om Tomahawk-robotar, enligt tidningen.

Zelenskyj ska alltså ha bett om långdistansrobotar av typ Tomahawk i samband med mötet med Trump.

Det handlar om robotar som har en räckvidd på upp till 2 500 kilometer och kan bära en stridsspets på 450 kilo, även i form av en klusterbomb, rapporterar Svenska Yle.

Med den roboten kan man i teorin nå exempelvis militärbaser i Murmansk, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

”Vi behöver en sak”

Volodymyr Zelenskyj anser enligt uppgift att Putin skulle tvingas till fredsförhandlingar om Ukraina hade tillgång till Tomahawk-robotar.

På onsdagen fick Zelenskyj en fråga om vilken enskild sak Donald Trump kan göra för att hjälpa Ukraina att vinna kriget.

– Jag tror att president Trump vet. Jag sade till honom igår vad vi behöver, en sak, sade Zelenskyj, utan att uttryckligen nämna Tomahawk-robotar, enligt Axios.

– Förresten, vi behöver det, men det betyder inte att vi kommer att använda det. För om vi får det, tror jag att det blir ytterligare press på Putin att sätta sig ned och samtala, tillade den ukrainska presidenten.

Har fått nej tidigare

Det är dock oklart hur Donald Trump ställer sig till Zelenskyjs begäran. ”Vi ska jobba på det”, uppges Trump ha svarat, utan att ge något tydligare besked.

Ukraina har vid ett flertal tillfällen bett USA om Tomahawk-robotar. USA:s tidigare president Joe Biden sade nej till denna begäran av rädsla för en eskalering av kriget.

Även Trump har tidigare sagt nej till Ukrainas begäran.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: ”Ni har förklarat krig”

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen