Svenskt uppdrag irriterar Nato

2022 11 01

Sverige är observatör för FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Det gillas inte av Nato, som för närvarande väntar på klartecken från Turkiet och Ungern om att släppa in Sverige i alliansen.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är även han tveksam till uppdraget och säger nu att Sverige kanske bör hoppa av observatörsrollen, rapporterar Aftonbladet.

– Det ska inte bara vara diktaturer och farliga stater som förfogar över de allra farligaste vapnen så det är klart att Nato inte tycker att det är för bra för Natos samarbete, säger han till tidningen när han ombeds redogöra för hur Nato ser på Sveriges roll.

Sverige röstade för

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen togs fram och antogs av en klar majoritet av FN:s medlemsländer sommaren 2017.

Vintern 2021 hade 50 länder även ratificerat avtalet som därmed var redo att träda i kraft, meddelade FN i ett pressmeddelande för ett år sedan.

Sverige röstade för – men har trots det inte anslutit sig. Istället är man alltså observatör för konventionen.

Aktualiserats på nytt

Kärnvapenförbudet beskrivs dock som kontroversiellt eftersom Sverige bedriver säkerhetspolitik som förlitar sig på stöd från kärnvapenländer, exempelvis Storbritannien, Frankrike och USA.

När nu Sverige försöker gå med i Nato har frågan återigen dragits upp i ljuset. Militäralliansen gillar nämligen inte att Sverige är observatör av FN-konventionen.

– Det är ingen hemlighet att Nato tycker att hela Natos samlade kapacitet är viktig. Man brukar tala om ett 360-gradersperspektiv i de frågorna och där ingår även Natos kärnvapenparaply, det vill säga förmågan som aldrig ska behöva användas, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

"Fokus på att komma in i Nato"

Statsministern själv säger att varje land måste besluta själv vilka FN-konventioner man vill stötta, men menar också att han hade kunnat tänka sig att avstå observatörsrollen – som tilldelades den föregående regeringen.

– Mitt fokus ligger helt nu på att vi ska komma in i Nato och att vi ska fullfölja våra åtaganden, både enligt det här avtalet vi har med Finland och Turkiet men också att vi ska bli en fullvärdig medlem av Nato, säger Ulf Kristersson.

Bjudit in Kristersson

Aftonbladet har tidigare uppgett att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bjudit in den svenska statsministern för ett möte den 8 november.

Då planeras förhandlingarna om att häva den turkiska blockaden för ett svenskt medlemskap att fortsätta.

– Den nye statsministern ställer sig på rätt sida i kampen mot terrorism och terrorister. Han har gjort uttalanden som är gynnsamma, sade Erdoğan enligt Reuters tidigare i oktober.

Han tillade:

– Självklart kommer vi att testa uppriktigheten i denna fråga.

LÄS MER: Uppgifter: Erdoğan agerar efter samtal med M-ledaren

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen