Svenskt jätteföretag viker sig för Donald Trump

2025 04 01

USA kräver att stora europeiska företag följer en exekutiv order som undertecknats av president Donald Trump.

I ordern fastslås det att företag inte ska ha särskilda program som tar hänsyn till mångfald, jämställdhet och inkludering i strid med amerikansk lag.

Vita huset har tidigare krävt att amerikanska företag ska följa riktlinjerna, men nu ställs samma krav på företag i Europa som levererar varor och tjänster till USA.

Svensk jätte viker sig 

Ett av företagen som mottagit ordern är den svenska telekomjätten Ericsson.

Nu väljer Ericsson att vika sig för kraven från Trumpadministrationen, rapporterar Di.

Det svenska företaget har redigerat texten i årsredovisningen från 2023 till 2024. Begreppen ”mångfald” och ”inkludering” har försvunnit och ersatts av ”likabehandling och lika möjligheter”.

– Den svenska telekomjätten Ericsson, som nyligen skänkte miljoner till Donald Trumps installation, har nu tvättat årsredovisningen från just de ord som är ett rött skynke för den amerikanske presidenten, uppger tidningen.

Måste kryssa i ruta

I brevet från Trumpadministrationen ombeds företagen att kryssa i en ruta för att bekräfta att de "inte driver några program som främjar mångfald, jämlikhet och inkludering som bryter mot federala antidiskrimineringslagar".

– Om du inte går med på att underteckna detta dokument skulle vi uppskatta om du kunde ge detaljerade skäl, som vi kommer att vidarebefordra till våra juridiska avdelningar, står det i dokumentet enligt Euronews.

Frankrike svarar

Frankrikes jämställdhetsminister Aurore Bergé anser att USA försöker blanda sig i europeiska företags verksamhet.

– Det är ett försök att påtvinga våra företag ett diktat, säger Bergé enligt Euronews.

– Tack och lov är det många franska företag som inte planerar att ändra sina regler, tillägger ministern.

LÄS MER HÄR:

USA kräver underskrifter från danska företag – ”otroligt dumt”

Foto:

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen