UPPGIFTER: Svenskar som bokar utlandssemester blir lurade

2023 05 30

Massvis med kunder slår larm om vad man upplever som en oseriös resebyrå.

Sommaren väntar runt hörnet och många har redan bokat sin utlandssemester – eller är i startgroparna för att göra det.

Men nu varnar stora mängder kunder för att boka resan via den stora och välbesökta resebyrån Travellink, vilket uppmärksammats av Göteborgs-Posten.

Lurad på 26 000

Klagomålen fullkomligt väller in om företaget på omdömessajten Trustpilot.

Flera kunder vittnar om att man blivit blåst på enorma summor pengar – en skriver om att man blivit lurad på så mycket som 26 000 kronor.

– Helt värdelös!! Boka inte era resor med dem, framhåller kunden i sitt omdöme.

Hälften ger sämsta betyg

Av drygt 15 000 lämnade omdömen är nästan hälften av dem lägst möjliga – 1 stjärna av 5.

Framför allt handlar klagomålen om uteblivna ersättningar för inställda flyg, strul med bagage och till och med att varken bokat flyg eller flygbolag fanns på plats när kunden väl dök upp på flygplatsen.

En kund berättar för GP att hon bokade en resa för 5 000 kronor via Travellink, men fick ingen bekräftelse och fanns inte på flygbolagets passagerarlista.

Trots en polisanmälan har hon ett år senare fortfarande inte fått tillbaka sina pengar.

Över 600 anmälningar

De senaste fem åren har resebyrån anmälts 641 gånger till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Travellink är dessutom svartlistade hos Råd & Rön, som varnar för företag som inte följer ARN:s beslut.

Resebyrån vägrar dessutom låta någon anställd svara på anklagelserna med sitt namn publicerat i tidningen.

– När det gäller ARN har vi haft ett nära samarbete med dem och hanterat alla ärenden som de tagit upp till oss, framhåller Travellink på engelska till GP efter att tidningen fått vänta en vecka på svar.

Vill inte avstå semestern

Miljoner svenskar reser utomlands varje sommar.

I år är resorna betydligt dyrare – och även om många anpassar sig kommer de flesta trotsa det ekonomiska läget och bege sig iväg.

– Bara en av tio är beredda att helt avstå utlandssemester, säger resebyrån Tickets marknadschef Michael Kapil till Svenska Dagbladet, efter en undersökning.

Omdiskuterat resmål

Anledningen till de dyra priserna är framför allt på grund av att kronan går mot en historisk svag nivå i förhållande till euron.

Bland de mest prisvärda resmålen finns dock en numera relativt omdiskuterad destination – Turkiet.

– Inflationen är hög, men Turkiet är fortfarande betydligt billigare än de flesta andra resmål i Europa, säger Michael Kapil.

LÄS MER: Dåliga nyheter för dig som ska boka utlandssemestern

LÄS MER: Avslöjar: Ät aldrig den här maten på flygresan

Foto: Y. Alfuhigi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen