Stort kontantlarm i Sverige – helt nytt läge

2024 09 16

Sveriges krisberedskap har hamnat i en allvarlig situation.

Situationen är kopplad till en oroväckande utveckling gällande kontanternas frånvaro i samhället.

Det menar företaget Bankomat AB, ledande inom kontanthantering i Sverige.

Man hänvisar till nya siffror som pekar på att varje svensk i genomsnitt tog ut 398 kronor i månaden från företagets kontantautomater under första halvåret 2024.

En dramatisk minskning med 13 procent jämfört med motsvarande period 2023.

– Jag är rejält oroad över utvecklingen. Kontanthanteringen har nu hamnat i en negativ och självförstärkande spiral, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, i ett uttalande.

Allvarligt läge

Den genomsnittliga summan för uttag under första halvåret 2023 låg på 455 kronor per person.

Utöver de sjunkande uttagen har även insättningar av kontanter minskat något samma period, från 156 kronor i månaden till 153 kronor.

– Den stadigt minskande efterfrågan på kontanter leder till att privata företag drar ner på sin kontantservice, vilket gör det svårare för konsumenter att använda kontanter och då minskar deras efterfrågan ännu mer, och så vidare, säger Johan Nilsson.

Att uttagen fullkomligt störtdyker är allvarligt, betonar Bankomat.

Det sätter Sverige i ett helt nytt, och allvarligt läge, om krisen skulle knacka på dörren.

– Digitaliseringen av betaltjänster är på många sätt mycket positiv. Men det finns fortfarande ett stort samhällsbehov av kontanter, inte minst för Sveriges krisberedskap, säger Johan Nilsson och tillägger:

– Nu har vi kommit till ett läge då nedmonteringen av kontanthanteringen har gjort vårt samhälle mycket sårbart. Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer.

Uppmaningen: ha 2 000 kronor hemma

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare gått ut med en uppmaning om att ha minst 2 000 kronor i kontanter hemma.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR vid tillfället.

LÄS MER: MSB uppmanar – ta ut pengar för kris

I januari gick även regeringen ut med att man ska utreda den tidigare rekommendationen om att läkemedel, livsmedel och drivmedel alltid ska kunna betalas med kontanter.

Och enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel är det fortfarande 91 procent av landets butiker som tar emot fysiska betalmedel.

– Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

LÄS MER: Glatt besked för alla som betalar med kontanter

LÄS MER: Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor

Foto: Jens Lindström, MSB

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen