Stort besked om solceller – ”ingen som trodde det var möjligt”

2024 05 08

För första gången någonsin står förnybar energi för över 30 procent av världens elproduktion.

Det rapporterar The Guardian med hänvisning till en analys från den gröna tankesmedjan Ember.

Trots att efterfrågan på el har ökat stod förnybar energi för mer än 30 procent av världens elproduktion under fjolåret. En kraftig uppgång jämfört hur det såg ut i början av 2000-talet. Då stod förnybar el för cirka 20 procent av världens el.

– Framtiden för förnybar el är här, säger Ember-chefen Dave Jones i ett uttalande.  

Pekar ut solceller 

Enligt Jones sticker ett energislag ut i statistiken.

– Särskilt solenergi accelererar snabbare än någon trodde var möjligt. Solceller var den viktigaste källan för förnybar el under 2023. Solenergi  stod för mer än dubbelt så mycket el som kol, säger han.

I analysen konstaterar Ember att solenergi blev den största källan för förnybar el för andra året i rad. Energislaget överträffade därmed vindkraften.

Globala utsläppen minskar 

Ökningen av förnybar el är glädjande. Det väntas leda till att de globala utsläppen minskar med två procent under 2024.

– En nedgång är oundviklig. Men hur mycket utsläppen minskar framöver beror på hur snabbt revolutionen för förnybar energi kan fortskrida, kommenterar Dave Jones.

Stort beroende

Världens länder har enats om att förnybar energi ska öka till 60 procent av den globala elproduktionen år 2030.

Men vägen dit är lång.

Även om användningen av fossila bränslen beräknas sjunka globalt, fortsätter energikällan ha en avgörande roll för världens elproduktion – 2021 stod fossila bränslen för omkring 60 procent av elproduktionen globalt.

Stormakterna USA och Kina sticker ut i statistiken. I USA stod fossila bränslen för 60 procent av elen. I Kina var motsvarande siffra 70 procent.

Sverige ligger i framkant. Mindre än 2 procent av Sveriges elproduktion kommer från fossila bränslen.

Foto: Chelsea

Text: Redaktionen


15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen