JUST NU: Nytt bakslag för elstödet

2022 11 17

Energimarknadsinspektionen adderade dock ett tillägg i modellen.  Ett tak för storförbrukare införs.

Ett beslut som förvånar Svenska kraftnät. Myndigheten uppger att de redan har förkastat ett liknande förslag från Energimarknadsinspektionen.

Enligt Svenska kraftnät kommer det nya förslaget att innebära en försenad utbetalning av de 55 miljarder som ska fördelas till hushåll och företag i elområde 3 och 4. 

– Det här taket kommer att innebära förseningar för när vi kan betala ut stödet, säger Malin Stridh, avdelningschef för elmarknad på Svenska Kraftnät, enligt Expressen med hänvisning till TT.

Avdelningschefen betonar att det nya förslaget försvårar hela processen eftersom Svenska kraftnät måste förhålla sig till mer ”komplexa EU-regler” efter dagens beslut.  

”Behövs för att godkänna ansökan”

Energimarknadsinspektionen har i sin tur framhållit att pristaket behövs för att myndigheten ska kunna godkänna Svenska kraftnäts modell.

– Pengarna kommer att användas som ett stöd till hushåll och företag enligt modellen som presenterats. Det vi har gjort är en komplettering. De allra största förbrukarna kommer att få ansöka om man vill få stöd över en viss nivå. Vi menar att det behövs för att kunna godkänna ansökan, sa Elin Broström, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till SR Ekot tidigare i dag.

Regeringens elstöd

Regeringen och Svenska kraftnät har lagt fram ett stöd på 55 miljarder till elkunder.

Alla elanvändare med eget elnätsavtal i södra Sverige – elområde 3 och 4 – kan ta del av stödet.  Däremot utbetalas inget stöd till elanvändare i norra Sverige – elområde 1 och 2.

Regeringen har sagt att stödet ska betalas ut i början av nästa år.

Hur mycket el man använt under perioden oktober 2021 - september 2022 avgör hur mycket stöd man får.

– Utgångspunkten är att 55 miljarder kronor ska betalas ut i stöd. Ersättningsmodellen bygger på att vi har tagit fram ett referenspris på 75 öre/kWh. De elområden som har haft ett högre medelpris på elbörsen under 12-månadersperioden får stöd. Det är elanvändare i elområdena 3 och 4, framhåller Svenska kraftnät.

Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen