SVERIGE: Storbank höjer bolåneränta

2022 12 05

Höjningen avser listräntor för bolån med bindningstid på tre månader, uppger storbanken i ett pressmeddelande.

Förändringarna träder i kraft redan idag på måndagen den 5 december.

– De korta marknadsräntorna har stigit och därmed har bankernas upplåningskostnader på kapitalmarknaden för bolån med kort bindningstid ökat, framhåller banken på sin hemsida.

Sänker för längre bindningstid

Det är mot bakgrund av ovanstående som SBAB justerar listräntorna för bolån med flera bindningstider.

Däremot höjs inte listräntan för längre bindningstid. Den bundna räntan för ett och två år är exempelvis oförändrade.

För bindningstider från tre år och uppåt sänks den till och med – från 0,10 till 0,25 procentenheter.

Bland annat landar treårsräntan därmed på 4,53 procent.

Relaterad till snitträntan

Listräntan är en så kallad utgångsränta och inte den ränta som bankens kunder betalar. Den kallas istället för snittränta. 

De är dock relaterade till varandra.

– Kundens bolåneränta utgår från listräntan där bostadens belåningsgrad och storleken på lånet avgör hur stort ränteavdrag som görs från listräntan, förtydligar SBAB på sin hemsida.

Svårare att få lån

Höjda räntor har varit att vänta sedan Riksbanken gav besked om höjd styrränta i november.

Flera banker har dessutom skärpt kraven för att ta bostadslån. 

– Jämför vi med hur läget såg ut till exempel i början på året eller för ett år sedan ungefär så tror jag det kommer vara en väsentligt förändrad förutsättning för de allra flesta när man söker om bolån, säger Danske Banks privatmarknadschef Anneli Adler till Sveriges Radio.

Samtliga listräntor

Nedan kan du se SBAB:s samtliga listräntor för bolån från och med 5 december.

Förändringen anges i procentenheter och den nya listräntan i procent (%).

Bindningstid      Förändring           Ny listränta 

3 månader           +0,40                        3,77
1 år                          oförändrad            4,32
2 år                          oförändrad            4,56
3 år                          -0,10                         4,53
4 år                          -0,15                         4,45
5 år                          -0,20                         4.41
7 år                          -0,25                         4,36
10 år                        -0,25                        4,36

Källa: SBAB

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen