SVERIGE: Storbank höjer bolåneränta

2022 12 05

Höjningen avser listräntor för bolån med bindningstid på tre månader, uppger storbanken i ett pressmeddelande.

Förändringarna träder i kraft redan idag på måndagen den 5 december.

– De korta marknadsräntorna har stigit och därmed har bankernas upplåningskostnader på kapitalmarknaden för bolån med kort bindningstid ökat, framhåller banken på sin hemsida.

Sänker för längre bindningstid

Det är mot bakgrund av ovanstående som SBAB justerar listräntorna för bolån med flera bindningstider.

Däremot höjs inte listräntan för längre bindningstid. Den bundna räntan för ett och två år är exempelvis oförändrade.

För bindningstider från tre år och uppåt sänks den till och med – från 0,10 till 0,25 procentenheter.

Bland annat landar treårsräntan därmed på 4,53 procent.

Relaterad till snitträntan

Listräntan är en så kallad utgångsränta och inte den ränta som bankens kunder betalar. Den kallas istället för snittränta. 

De är dock relaterade till varandra.

– Kundens bolåneränta utgår från listräntan där bostadens belåningsgrad och storleken på lånet avgör hur stort ränteavdrag som görs från listräntan, förtydligar SBAB på sin hemsida.

Svårare att få lån

Höjda räntor har varit att vänta sedan Riksbanken gav besked om höjd styrränta i november.

Flera banker har dessutom skärpt kraven för att ta bostadslån. 

– Jämför vi med hur läget såg ut till exempel i början på året eller för ett år sedan ungefär så tror jag det kommer vara en väsentligt förändrad förutsättning för de allra flesta när man söker om bolån, säger Danske Banks privatmarknadschef Anneli Adler till Sveriges Radio.

Samtliga listräntor

Nedan kan du se SBAB:s samtliga listräntor för bolån från och med 5 december.

Förändringen anges i procentenheter och den nya listräntan i procent (%).

Bindningstid      Förändring           Ny listränta 

3 månader           +0,40                        3,77
1 år                          oförändrad            4,32
2 år                          oförändrad            4,56
3 år                          -0,10                         4,53
4 år                          -0,15                         4,45
5 år                          -0,20                         4.41
7 år                          -0,25                         4,36
10 år                        -0,25                        4,36

Källa: SBAB

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen