Stor statistikmiss – SCB tvingas korrigera

2023 03 03

Ett oväntat stort tapp enligt flera bedömare.

Och ett för stort tapp visar det sig nu.

SCB meddelar i dag, fredag, att myndigheten gjort ett fel gällande den senaste BNP-siffran.

På grund av en sent inkommen uppdatering höjs BNP-utvecklingen i faktiska tal från -0,9 procent till -0,2 procent, och i säsongrensade värden från -0,9 procent till -0,5 procent.

Helårsutvecklingen för 2022 höjs från 2,4 procent till 2,6 procent.

– Det är en sent inkommen uppdatering av en uppgift avseende utrikeshandeln som visade sig ha så pass stor effekt för helhetsbilden att vi har beslutat att korrigera BNP-utfallet för fjärde kvartalet, som publicerades den 28 februari, säger Jessica Engdahl, chef på sektionen för produkträkenskaper på SCB

Följt rutiner

Jessica Engdahl hävdar att myndigheten inte gjort några fel, men var tvungna att ta hänsyn till den sena uppdateringen.

– Vi har följt våra ordinarie beräkningsrutiner, men eftersom det handlar om en så stor förändring har vi beslutat att ta hänsyn till den. Beslutet motiveras av vår ambition att leverera ett så korrekt underlag som möjligt till den fortsatta ekonomiska analysen, säger hon.

SCB kommer att publicera en ny uppdatering av nationalräkenskaperna för fjärde kvartalet på måndag 6 mars.

Minskning

Trots att siffran numera har korrigerats står det klart att Sverige BNP sjönk under det fjärde kvartalet.

– Minskningen märks i många delar av ekonomin med breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion, sa Jessica Engdahl i tisdags.

Fakta BNP

Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet.

BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.

Foto: SCB

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen