Stor oro över hushållens val i matbutikerna

2023 03 30

Allt fler hushåll väljer bort att handla frukt och grönsaker.

En konsekvens av de skenande matpriserna under de senaste månaderna, fastslår Livsmedelsverket i en ny rapport.

Oro för folkhälsan

Omkring 40 procent köper färre grönsaker i år jämfört med förra året.

Trenden beskrivs av myndigheten som “oroande” och någonting som riskerar att slå mot den nationella folkhälsan.

– Att konsumenterna säger att de köper mindre av färska grönsaker är oroande. Om det ger förändrade matvanor finns det risk för att hälsan påverkas negativt på sikt, säger Karin Fritz, rådgivare på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

"Är minst 500 gram frukt och grönt"

Motsvarande siffra för frukt är drygt 30 procent. Ett av tre hushåll köper alltså mindre frukt jämfört med 2022.

Även det en oroande utveckling enligt myndigheten, då frukt och grönsaker minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

– Rådet är att äta 500 gram om dagen, framhåller Livsmedelsverket.

Minskad köttkonsumtion

Rapporten visar även att konsumenter köper mindre av kött, kyckling och fisk.

Livsmedelsverket framhåller att många visserligen skulle må bra av att äta mindre kött, men en minskning av köttätandet bland kvinnor i fertil ålder kan leda till brist på järn.

Samma sak gäller barn, enligt myndigheten, i synnerhet om de inte ersätter köttet med järnrika vegetabiliska livsmedel.

– Så kallade levnadsvanesjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar kan öka på sikt om matvanorna försämras. Därför behöver vi på Livsmedelsverket följa hur både matpriser och andra faktorer påverkar hur vi äter och om det kan finnas risk för att hälsan påverkas negativt i olika inkomstgrupper, säger Karin Fritz.

Missuppfattning om sockerskatt

Redan för över två månader sedan lyfte Livsmedelsverket ett varningens finger för svenska folkets matvanor.

– Det är ett stort bekymmer. Vi kan inte lägga allt ansvar på individerna utan det måste bli lättare att äta hälsosamt, sade Åsa Burgård Kondo, nutritionist på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio i januari.

Ett missförstånd uppstod samtidigt om att myndigheten föreslog att en sockerskatt borde införas.

Någonting som Livsmedelsverket senare dementerade.

– Det har uppstått en olycklig missuppfattning i media om att Livsmedelsverket föreslår skatt på läsk och sötsaker. Det stämmer inte, framhöll myndigheten i ett pressmeddelande.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen