Stor oro över hushållens val i matbutikerna

2023 03 30

Allt fler hushåll väljer bort att handla frukt och grönsaker.

En konsekvens av de skenande matpriserna under de senaste månaderna, fastslår Livsmedelsverket i en ny rapport.

Oro för folkhälsan

Omkring 40 procent köper färre grönsaker i år jämfört med förra året.

Trenden beskrivs av myndigheten som “oroande” och någonting som riskerar att slå mot den nationella folkhälsan.

– Att konsumenterna säger att de köper mindre av färska grönsaker är oroande. Om det ger förändrade matvanor finns det risk för att hälsan påverkas negativt på sikt, säger Karin Fritz, rådgivare på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

"Är minst 500 gram frukt och grönt"

Motsvarande siffra för frukt är drygt 30 procent. Ett av tre hushåll köper alltså mindre frukt jämfört med 2022.

Även det en oroande utveckling enligt myndigheten, då frukt och grönsaker minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

– Rådet är att äta 500 gram om dagen, framhåller Livsmedelsverket.

Minskad köttkonsumtion

Rapporten visar även att konsumenter köper mindre av kött, kyckling och fisk.

Livsmedelsverket framhåller att många visserligen skulle må bra av att äta mindre kött, men en minskning av köttätandet bland kvinnor i fertil ålder kan leda till brist på järn.

Samma sak gäller barn, enligt myndigheten, i synnerhet om de inte ersätter köttet med järnrika vegetabiliska livsmedel.

– Så kallade levnadsvanesjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar kan öka på sikt om matvanorna försämras. Därför behöver vi på Livsmedelsverket följa hur både matpriser och andra faktorer påverkar hur vi äter och om det kan finnas risk för att hälsan påverkas negativt i olika inkomstgrupper, säger Karin Fritz.

Missuppfattning om sockerskatt

Redan för över två månader sedan lyfte Livsmedelsverket ett varningens finger för svenska folkets matvanor.

– Det är ett stort bekymmer. Vi kan inte lägga allt ansvar på individerna utan det måste bli lättare att äta hälsosamt, sade Åsa Burgård Kondo, nutritionist på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio i januari.

Ett missförstånd uppstod samtidigt om att myndigheten föreslog att en sockerskatt borde införas.

Någonting som Livsmedelsverket senare dementerade.

– Det har uppstått en olycklig missuppfattning i media om att Livsmedelsverket föreslår skatt på läsk och sötsaker. Det stämmer inte, framhöll myndigheten i ett pressmeddelande.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen