JUST NU: Statsministern svarar på kritiken mot avtalet med Turkiet

2022 06 30

Magdalena Andersson (S) står “100 procent bakom” uppgörelsen med Turkiets president Erdoğan.

Regeringen har fått kritik för överenskommelsen man slutit med Turkiet för att få lov att gå med i Nato. Bland annat handlar det om att innehållet i avtalet inte har delgivits de andra partierna.

Nu svarar statsministern på kritiken – och hon försvarar uppgörelsen med att hon står “100 procent bakom” avtalet, rapporterar Svenska Dagbladet.

Svensk lag gäller

Enligt Andersson är det tydligt nedtecknat i överenskommelsen att Sverige kommer att agera utifrån svensk lag när det kommer till de utlämningskrav som Turkiet ställer på landet. Man utgår också från svensk definition av terrorverksamhet.

– Nu finns det en del personer i Sverige med kurdisk bakgrund som är rädda. Det är otroligt viktigt att säga att vi skriver i avtalet att vi ska fördjupa vårt samarbete med Turkiet i kampen mot terrorism, säger hon till tidningen.

Påstod nya svenska löften

Erdoğan krävde dock i ett uttalande i eftermiddags att Sverige måste ändra sina lagar för att möjliggöra utvisningar, ett utspel som gjordes efter det att SvD redan genomfört intervjun med Magdalena Andersson.

I samma uttalande påstod den turkiska presidenten att Sverige lovat att utvisa 73 “terrorister” – till skillnad från de 33 personer Turkiet igår krävde skulle lämnas ut från Sverige och Finland.

Betonar Sveriges självständighet

Flera gånger i intervjun betonar statsministern att man inte kommer att följa någonting annat än svensk och internationell rätt och att svenska myndigheter och landets säkerhetstjänst agerar självständigt.

– Det är klart, om man tror att överenskommelsen innebär att vi ska utlämna människor utan grund i den svenska lagstiftningen, eller basera det på hur Turkiet ser på terrorism, då är man orolig och kritisk, säger Magdalena Andersson.

Morgan Johansson kommenterade

Hittills är det enbart justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) som kommenterat Erdoğans utspel, och han talar i liknande termer som statsministern.

– I Sverige gäller svensk lag som tillämpas av oberoende domstolar. Svenska medborgare utlämnas inte, framhåller Morgan Johansson i ett sms till Ekot.

Kritik från och MP

Bland högljudda kritiker till avtalet med Turkiet finns Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

– Vi begär att statsministern omedelbart samlar ihop partiledarkretsen och redogör för vad man egentligen har lovat Erdoğan, sade Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet igår.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen