JUST NU: Statsministern svarar på kritiken mot avtalet med Turkiet

2022 06 30

Magdalena Andersson (S) står “100 procent bakom” uppgörelsen med Turkiets president Erdoğan.

Regeringen har fått kritik för överenskommelsen man slutit med Turkiet för att få lov att gå med i Nato. Bland annat handlar det om att innehållet i avtalet inte har delgivits de andra partierna.

Nu svarar statsministern på kritiken – och hon försvarar uppgörelsen med att hon står “100 procent bakom” avtalet, rapporterar Svenska Dagbladet.

Svensk lag gäller

Enligt Andersson är det tydligt nedtecknat i överenskommelsen att Sverige kommer att agera utifrån svensk lag när det kommer till de utlämningskrav som Turkiet ställer på landet. Man utgår också från svensk definition av terrorverksamhet.

– Nu finns det en del personer i Sverige med kurdisk bakgrund som är rädda. Det är otroligt viktigt att säga att vi skriver i avtalet att vi ska fördjupa vårt samarbete med Turkiet i kampen mot terrorism, säger hon till tidningen.

Påstod nya svenska löften

Erdoğan krävde dock i ett uttalande i eftermiddags att Sverige måste ändra sina lagar för att möjliggöra utvisningar, ett utspel som gjordes efter det att SvD redan genomfört intervjun med Magdalena Andersson.

I samma uttalande påstod den turkiska presidenten att Sverige lovat att utvisa 73 “terrorister” – till skillnad från de 33 personer Turkiet igår krävde skulle lämnas ut från Sverige och Finland.

Betonar Sveriges självständighet

Flera gånger i intervjun betonar statsministern att man inte kommer att följa någonting annat än svensk och internationell rätt och att svenska myndigheter och landets säkerhetstjänst agerar självständigt.

– Det är klart, om man tror att överenskommelsen innebär att vi ska utlämna människor utan grund i den svenska lagstiftningen, eller basera det på hur Turkiet ser på terrorism, då är man orolig och kritisk, säger Magdalena Andersson.

Morgan Johansson kommenterade

Hittills är det enbart justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) som kommenterat Erdoğans utspel, och han talar i liknande termer som statsministern.

– I Sverige gäller svensk lag som tillämpas av oberoende domstolar. Svenska medborgare utlämnas inte, framhåller Morgan Johansson i ett sms till Ekot.

Kritik från och MP

Bland högljudda kritiker till avtalet med Turkiet finns Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

– Vi begär att statsministern omedelbart samlar ihop partiledarkretsen och redogör för vad man egentligen har lovat Erdoğan, sade Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet igår.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen