Statsministern sätter ned foten – svarar Orbán

2024 01 26

 I dag har jag skickat en inbjudan till statsminister Ulf Kristersson för ett besök till Ungern för att förhandla Sveriges Natoansökan.

Det skrev Ungerns premiärminister Viktor Orbán i tisdags i ett inlägg på sociala medie-plattformen X.

Nu svarar Sveriges statsminister på Orbáns erbjudande.

Det blir inga förhandlingar.

Det fastslår Ulf Kristersson (M) i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Vi kan inte förhandla Natomedlemskap men däremot kan vi diskutera hur vi samarbetar bäst som Natomedlemmar. Flyg är en sådan uppenbar fråga, säger statsministern.

Ska få stridsflyg 2026

Kristersson hänvisar till att den ungerska staten för närvarande leasar svensktillverkade stridsflygplan av märket Jas Gripen 39.

Ambitionen är att stridsflygplanen ska övergå i Ungerns ägo 2026.

Ulf Kristersson framhåller att han kommer diskutera Gripen-planen med Orbán om en vecka i samband med ett EU-toppmöte i Bryssel.

– Vi har mycket att prata om. Det är några länder i Europa som använder Jas 39 Gripen, Ungern är ett av dem. De går in i ett EU-ordförandeskap. Vi ska ses i Bryssel och diskutera stöd till Ukraina, säger statsministern till TV4.

Svängde om Sverige

Efter Turkiets ja till ett svenskt medlemskap i Nato har pressen ökat på Ungern, som är den enda Natomedlemmen som inte har godkänt Sverige.

I onsdags försäkrade Orbán att han  ställer sig bakom ett svenskt medlemskap och uppgav att ett ungerskt ja kan komma inom kort. 

I ett inlägg på X skrev premiärministern att han pratat i telefon med försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Jag upprepade den ungerska regeringens stöd för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag betonade även att vi kommer att fortsätta att skyndsamt uppmana den ungerska nationalförsamlingen att rösta för ett svenskt Natomedlemskap vid första möjliga tillfälle, framhöll Orbán.

Frostig relation

Ungerns regering har tidigare riktat kritik mot svenska politikers uttalande om landet.

I oktober omdgjorde sig Gergely Gulyás,  som är ansvarig för premiärminister Viktor Orbáns kansli, över den svensk-ungerska relationen.

På en pressträff konstaterade Gulyás att relationen kraftigt försämrats efter att svenska politiker utryckt sig kritiskt om demokratiutvecklingen i Ungern.  

Något som kan skada den svenska Natoprocessen, enligt kanslichefen. 

– Om de anser att deras åsikt är ett misstag så får det göra det tydligt. Om de anser att de hade rätt vet jag inte varför de vill vara med i en klubb med oss, sa Gergely Gulyás enligt SVT.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen