Statsministern agerar efter hoten mot Sverige

2023 01 27

Statsminister Ulf Kristersson (M) och regeringen kallar in oppositionen med anledning av hotutvecklingen mot landet.

En inbjudan med “hög prioritet” har skickats ut till samtliga partiledare i riksdagen, avslöjar Expressen.

Kallelsen till mötet ska vara direkt relaterad till de senaste veckornas aktioner i Stockholm, med allt från hängningen av Erdogandockan utanför stadshuset till koranbränningen och de efterföljande protesterna.

Mötet uppges äga rum på tisdag klockan 17.00.

Förväntas vidta åtgärder

Mötets syfte ska vara att upplysa partiledarna om den senaste informationen vad gäller hoten.

– Statsministern önskar informera om händelseutvecklingen och delade regeringens bedömning av säkerhetsläget med anledning av de demonstrationer och hot som nu riktas mot Sverige och svenska intressen efter de senaste veckornas aktioner i Stockholm, står det i kallelsen enligt Expressen.

– Vid mötet ges tillfälle till dialog om åtgärder för att stärka Sveriges säkerhet, står det fortsatt i Kristerssons inbjudan.

Erdoğan stängde dörren

Efter Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden förra helgen har ilskan från den muslimska världen haglat mot Sverige.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har deklarerat att han stänger dörren för Sveriges ansökan till Nato.

– Det kommer inte att hända, sade han enligt Reuters och syftade på Turkiets stöd, även om den svenska regeringen inte har tolkat det som att chanserna är avskrivna.

Hat och uppmaning om bojkott

I veckan har den inflytelserika institutionen al-Azhar-universitet i Kairo uppmanat till bojkott av svenska varor.

Den svenska Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, har även höjt sin beredskap för att bevaka “hatet mot Sverige”.

– Vi följer det här för att vara beredda om det kliver in i vårt ansvarsområde och det börjar bedrivas otillbörlig informationspåverkan riktad mot Sverige, att man sprider desinformation och vilseledning och det får en större effekt, sade Mikael Tofvesson, operativ chef på myndigheten, till Aftonbladet i onsdags.

På fredagskvällen har kraftiga protester ägt rum mot Sverige i minst sju olika länder. 

Pakistan 

Demonstrationer mot Sverige har ägt rum i Pakistans två största städer, Lahore och Karachi. 

12 000 personer demonstrerade bara i Lahore. 

Dessutom försökte demonstranter marschera mot Sveriges ambassad i huvudstaden Islamabad. 

Afghanistan 

Vilda protester har också brutit ut mot Sverige i Afghanistan. 

– Död åt Sveriges regering, skanderade folkmassor i landet.  

– Död åt sådana politiker. 

Irak och Iran 

Även i Irak och Iran har protester ägt rum mot Rasmus Paludans koranbränning. 

– Hundratals marscherade i Irans huvudstad Tehran samtidigt som de brände upp en svensk flagga, rapporterar Reuters. 

Libanon, Bahrain och Malaysia 

200 arga demonstranter brände svenska och nederländska flaggor i Libanons huvudstad Beirut vid Martyrernas Torg. 

Protester har även genomförts i önationen Bahrain vid Persiska Viken och i Malaysia i sydöstra Asien. 

I sociala medier cirkulerar det listor som kräver bojkott mot svenska företag som HM och Ikea.

LÄS MER: Mycket stor oro uppges spridas inom svenska myndigheter

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen