JUST NU: Spricka riskerar att splittra högerblocket

2022 07 05

En skrivning om migrationen har blivit föremål för konflikt mellan M, KD, SD och L.

Det var ett historiskt besked när Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för första gången enades om en gemensam budgetmotion hösten förra året.

Liberalerna valde dock att ställa sig vid sidan av på grund av det interna motståndet mot SD.

Någonting som nu, inför valet, ställer till stora problem för högerblocket som regeringsalternativ, rapporterar Expressen.

Mycket hård åtstramning av migrationen

I den budget som Liberalerna alltså ställde sig utanför fick SD till ett avsnitt om migrationen, som uppges vara avgörande för att partiet ska vara ombord på tåget i regeringsprocessen.

Det är inte klart exakt vad den innehåller, men den ska enligt tidningen handla om en mycket hård åtstramning av migrationspolitiken som ett krav för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister.

L: “Den gäller inte”

Skrivningen i fråga är nu föremål för konflikt. Enligt Liberalerna gäller den inte, eftersom de inte varit med och förhandlat om den.

– Den är förhandlad mellan tre partier, och vi är fyra partier, säger Robert Hannah, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.

Han betonar att partierna ser olika på frågan men är inte orolig över att de inte ska komma överens.

Andra tongångar i SD

Det låter dock annorlunda från SD-lägret där man mer eller mindre kräver att Liberalerna måste acceptera det avtal som slutits mellan M, KD och SD. Framför allt om migrationen.

– Vi hedrar alla överenskommelser och räknar med att M och KD gör detsamma. Att vi skulle ta omtag kring en av de enskilt viktigaste punkterna i budgeten är inte aktuellt. Vi behöver mindre av den politik som försatt Sverige i det allvarliga läge vi befinner oss i, inte mer, framhåller Jimmie Åkesson (SD) till Expressen.

“Röda linjer”

Liberalerna talar om “röda linjer” i förhandlingarna som man inte kommer att korsa, där migrationen nämns som en av dem. 

Statsministerkandidaten för högerblocket, Ulf Kristersson, är dock hoppfull om att kunna laga sprickan för att presentera ett enat regeringsalternativ.

– De fyra partierna på min sida vill minska invandringen, inte öka invandringen. Sedan får man naturligtvis diskutera fram exakt hur det ska gå till. Där är det ingen hemlighet att Sverigedemokraterna och Liberalerna har lite olika uppfattning, säger han till Expressen.

Kristersson: Inget SD i regeringen

Även om partierna enas i migrationsfrågan kan Kristersson ställas inför andra utmaningar inför ett potentiellt regeringsbildande.

Igår meddelade M-ledaren nämligen att SD inte kommer att få plats i hans regering, enligt en intervju med Ekot.

Vill ha med L

Kristersson vill dock gärna ha med sig Liberalerna ombord tillsammans med KD, om partiet kan enas om saken.

Vilket kan komplicera saken ytterligare, då SD samtidigt uppges ha ställt krav på Ulf Kristersson att blockera Liberalerna från regeringen om han vill ha SD:s stöd som statsminister.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen