JUST NU: Spricka riskerar att splittra högerblocket

2022 07 05

En skrivning om migrationen har blivit föremål för konflikt mellan M, KD, SD och L.

Det var ett historiskt besked när Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för första gången enades om en gemensam budgetmotion hösten förra året.

Liberalerna valde dock att ställa sig vid sidan av på grund av det interna motståndet mot SD.

Någonting som nu, inför valet, ställer till stora problem för högerblocket som regeringsalternativ, rapporterar Expressen.

Mycket hård åtstramning av migrationen

I den budget som Liberalerna alltså ställde sig utanför fick SD till ett avsnitt om migrationen, som uppges vara avgörande för att partiet ska vara ombord på tåget i regeringsprocessen.

Det är inte klart exakt vad den innehåller, men den ska enligt tidningen handla om en mycket hård åtstramning av migrationspolitiken som ett krav för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister.

L: “Den gäller inte”

Skrivningen i fråga är nu föremål för konflikt. Enligt Liberalerna gäller den inte, eftersom de inte varit med och förhandlat om den.

– Den är förhandlad mellan tre partier, och vi är fyra partier, säger Robert Hannah, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.

Han betonar att partierna ser olika på frågan men är inte orolig över att de inte ska komma överens.

Andra tongångar i SD

Det låter dock annorlunda från SD-lägret där man mer eller mindre kräver att Liberalerna måste acceptera det avtal som slutits mellan M, KD och SD. Framför allt om migrationen.

– Vi hedrar alla överenskommelser och räknar med att M och KD gör detsamma. Att vi skulle ta omtag kring en av de enskilt viktigaste punkterna i budgeten är inte aktuellt. Vi behöver mindre av den politik som försatt Sverige i det allvarliga läge vi befinner oss i, inte mer, framhåller Jimmie Åkesson (SD) till Expressen.

“Röda linjer”

Liberalerna talar om “röda linjer” i förhandlingarna som man inte kommer att korsa, där migrationen nämns som en av dem. 

Statsministerkandidaten för högerblocket, Ulf Kristersson, är dock hoppfull om att kunna laga sprickan för att presentera ett enat regeringsalternativ.

– De fyra partierna på min sida vill minska invandringen, inte öka invandringen. Sedan får man naturligtvis diskutera fram exakt hur det ska gå till. Där är det ingen hemlighet att Sverigedemokraterna och Liberalerna har lite olika uppfattning, säger han till Expressen.

Kristersson: Inget SD i regeringen

Även om partierna enas i migrationsfrågan kan Kristersson ställas inför andra utmaningar inför ett potentiellt regeringsbildande.

Igår meddelade M-ledaren nämligen att SD inte kommer att få plats i hans regering, enligt en intervju med Ekot.

Vill ha med L

Kristersson vill dock gärna ha med sig Liberalerna ombord tillsammans med KD, om partiet kan enas om saken.

Vilket kan komplicera saken ytterligare, då SD samtidigt uppges ha ställt krav på Ulf Kristersson att blockera Liberalerna från regeringen om han vill ha SD:s stöd som statsminister.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen