JUST NU: Spricka riskerar att splittra högerblocket

2022 07 05

En skrivning om migrationen har blivit föremål för konflikt mellan M, KD, SD och L.

Det var ett historiskt besked när Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för första gången enades om en gemensam budgetmotion hösten förra året.

Liberalerna valde dock att ställa sig vid sidan av på grund av det interna motståndet mot SD.

Någonting som nu, inför valet, ställer till stora problem för högerblocket som regeringsalternativ, rapporterar Expressen.

Mycket hård åtstramning av migrationen

I den budget som Liberalerna alltså ställde sig utanför fick SD till ett avsnitt om migrationen, som uppges vara avgörande för att partiet ska vara ombord på tåget i regeringsprocessen.

Det är inte klart exakt vad den innehåller, men den ska enligt tidningen handla om en mycket hård åtstramning av migrationspolitiken som ett krav för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister.

L: “Den gäller inte”

Skrivningen i fråga är nu föremål för konflikt. Enligt Liberalerna gäller den inte, eftersom de inte varit med och förhandlat om den.

– Den är förhandlad mellan tre partier, och vi är fyra partier, säger Robert Hannah, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.

Han betonar att partierna ser olika på frågan men är inte orolig över att de inte ska komma överens.

Andra tongångar i SD

Det låter dock annorlunda från SD-lägret där man mer eller mindre kräver att Liberalerna måste acceptera det avtal som slutits mellan M, KD och SD. Framför allt om migrationen.

– Vi hedrar alla överenskommelser och räknar med att M och KD gör detsamma. Att vi skulle ta omtag kring en av de enskilt viktigaste punkterna i budgeten är inte aktuellt. Vi behöver mindre av den politik som försatt Sverige i det allvarliga läge vi befinner oss i, inte mer, framhåller Jimmie Åkesson (SD) till Expressen.

“Röda linjer”

Liberalerna talar om “röda linjer” i förhandlingarna som man inte kommer att korsa, där migrationen nämns som en av dem. 

Statsministerkandidaten för högerblocket, Ulf Kristersson, är dock hoppfull om att kunna laga sprickan för att presentera ett enat regeringsalternativ.

– De fyra partierna på min sida vill minska invandringen, inte öka invandringen. Sedan får man naturligtvis diskutera fram exakt hur det ska gå till. Där är det ingen hemlighet att Sverigedemokraterna och Liberalerna har lite olika uppfattning, säger han till Expressen.

Kristersson: Inget SD i regeringen

Även om partierna enas i migrationsfrågan kan Kristersson ställas inför andra utmaningar inför ett potentiellt regeringsbildande.

Igår meddelade M-ledaren nämligen att SD inte kommer att få plats i hans regering, enligt en intervju med Ekot.

Vill ha med L

Kristersson vill dock gärna ha med sig Liberalerna ombord tillsammans med KD, om partiet kan enas om saken.

Vilket kan komplicera saken ytterligare, då SD samtidigt uppges ha ställt krav på Ulf Kristersson att blockera Liberalerna från regeringen om han vill ha SD:s stöd som statsminister.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen


12 november 2025

JUST NU: Historisk tvärvändning i EU – svensk ligger bakom

2025 11 12

En historisk tvärvändning sker nu inom EU.

En dramatisk förändring är på väg att ske i Europaparlamentet.

Den svenska parlamentsledamoten Jörgen Warborn (M) är en av dem som ligger bakom tvärvändningen.

Historisk tvärvändning

Den konservativa partigruppen EPP väntas ta hjälp av ytterhögern i en viktig omröstning på torsdag, rapporterar Politico.

Det som ett dramatiskt avsteg från tidigare normer, eftersom mittengrupperingar har vägrat att samarbeta med ytterhögern.

Omröstningen handlar om ett avregleringspaket för att minska kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Förhandlingar med partigrupper längre vänsterut har inte gett resultat, och nu väntas EPP, där bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingår, rösta igenom paketet tillsammans med ytterhögerpartier.

Jörgen Warborn (M) har varit EPP:s huvudförhandlare, men förhandlingarna tycks nu ha avslutats.

– EPP kommer att rösta för de ändringsförslag som de föreslog eftersom socialisterna och demokraterna inte har visat någon vilja att kompromissa, och fortsätter att fastna i samma position som för en månad sedan när det första avtalet föll igenom eftersom socialistiska ledamöter gick emot avtalet, säger EPP:s talesperson Pedro López de Pablo, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putin desperat - vänder sig till Rysslands fattigaste

”Vi har vunnit”

Socialdemokraterna och De gröna anklagar EPP för att inte vara konstruktiva.

– Vi har föreslagit flera alternativ för EPP, där vi rör oss i deras riktning, säger De grönas EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen, enligt tidningen.

– Jag tycker att det är skandalöst att EPP slår igen dörren för en pro-europeisk lösning och i veckor vägrar att träffa de tre demokratiska grupperna, och i stället går in i en allians med ytterhögern, tillägger hon.

Gruppen Patrioter för Europa är dock nöjda över utvecklingen.

– Vi har vunnit ... EPP har inget annat val än att rösta för de ändringsförslag de föreslagit, som i själva verket är kopierade från de som Patrioterna och andra högergrupper kom överens om förra månaden, säger Pascale Piera, förhandlare för Patrioter för Europa, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Årets Pryl 2026" har utsetts

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen


12nov2025

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för bolånetagare

2025 11 12

Sedan maj 2024 har styrräntan sänkts med 2,25 procentenheter till dagens nivå på 1,75 procent.

Trots räntesänkningarna har hushållen snuvats på miljarder kronor, rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till en granskning från jämförelsetjänsten Zmarta.

Zmarta har granskat hur snitträntorna utvecklats sig hos Sveriges tolv största banker sedan Riksbanken började sänka styrräntan.

Resultatet är tydligt: bolåneräntorna har inte sjunkit i samma takt som styrräntan.

Skillnaden ligger på 0,14 procentenheter, vilket inneär  att bolånetagare i genomsnitt förlorar 1 400 kronor om året för varje miljon i bolån.

Sammanlagt rör det sig om en förlust på omkring 6 miljarder kronor för svenska hushåll, uppger Zmarta.

– Det är tydligt att bankerna valt att öka de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur. Jag tycker det är lite gnidet och oansvarigt, säger Zmartas hushållsekonom Charlie Tideman enligt tidningen.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer 

FAKTA: Banken med lägst ränta

Zmarta har sammanställt de största bankernas bolåneräntor i oktober:

- Lägst rörlig ränta har Skandiabanken erbjudit sina kunder: 2,51 procent

- Högst rörlig ränta har Ikano Bank erbjudit sina kunder: 2,84 procent

- Den genomsnittliga bolånekunden fick 2,66 procent i rörlig ränta (3-mån) under oktober, jämfört med 2,77 % månaden före.

Bindningstid 3 år: Genomsnittskunden fick 3,00 procent, jämfört med 3,04 procent månaden innan. Lägst ränta erbjöd Skandiabanken: 2,77 procent och högst Ica-banken med 3,29 procent

Bindningstid 5 år: Genomsnittet landade på 3,17 procent jämfört med 3,19 procent i september. Den lägsta räntan erbjöds av Skandiabanken till 2,96 procent, medan den högsta kom från Länsförsäkringar bank med 3,39 procent.

Källa: Zmarta

LÄS OCKSÅ: Swedbank: “Har satt tydliga spår” – tung dom om hushållen 

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen