SMHI utfärdar blixtsnabb varning i fem län – nu på morgonen

2023 11 02

Med mycket kort varsel går SMHI nu ut med gul varning.

Varningen gäller från och med morgonen torsdag 2 november.

Det rör sig om plötslig ishalka som kan vålla stora problem i trafiken.

– Från sen natt mot torsdag till torsdag kväll, framhåller SMHI på sin hemsida.

Väderinstitutet förtydligar vad varningen handlar om.

– Risk för ishalka i samband med underkylt regn eller regn som faller på kalla vägbanor.

Fem län

Det är i synnerhet sydvästra Svealand som omfattas av den gula varningen – den första av tre varningsnivåer som SMHI använder sig av.

Totalt inkluderas hela eller delar av fem län i varningen.

- Värmland

- Örebro

- Västmanland

- Dalarna (södra delen)

- Östergötland (nordvästra delen)

Påverkar allmänheten

Enligt väderinstitutet bör invånarna i berörda delar av landet förvänta sig begränsad framkomlighet på vägar på grund av trafikolyckor.

Det finns även risk för förseningar och till och med inställda avgångar i kollektivtrafiken.

Generellt räknar man med en långsammare trafik med anledning av blixthalkan.

– Sent natt mot torsdag rör sig ett nederbördsområde in söderifrån över området, beskriver SMHI väderförloppet.

– I sydvästra Svealand kan det bli underkylt regn som vid kontakt med kalla vägbanor kan orsaka ishalka. Från nordvästra Svealand och över södra Norrland handlar det mest om snöfall, förtydligar meteorologen Christopher Greenland.

Börjar som snö

Expertmyndigheten tillägger:

– Nederbörden kan börja som snöfall men övergår snart i underkylt regn alternativt regn eller blötsnö som kan frysa till på kalla vägbanor.

– Under eftermiddagen är det främst den norra halvan som berörs.

Gick ut med röd varning

Igår utfärdade SMHI en röd varning – den högsta möjliga – för höga flöden i Värmland och Gävleborg.

Enligt institutet handlar det om nivåer som enbart uppstår vart 50:e år – eller mer sällan.

Läs mer om den varningen genom att klicka här.

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen