Slår larm om militära stölder i Sverige

2022 10 21

Uppgifterna kommer från Svenskt Näringsliv som nu uppmanar sina medlemmar till förhöjd säkerhet och ökad varsamhet, rapporterar Dagens industri.

Det finns också risk att aktörerna bakom stölderna arbetar på utländska uppdrag med kopplingar till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

– Det är typen av komponenter och omfattningen av stölderna som gör att vi inte kan utesluta detta, säger Svenskt Näringslivs säkerhetspolitiske expert Johan Sjöberg till tidningen.

Fåordig om stölderna

Svenskt Näringsliv vill emellertid inte kommentera vilka företag det är som har råkat ut för stölderna.

– Jag vill inte ringa in de här bolagen. Men det rör sig både om företag inom och utanför försvarsindustrin, säger Johan Sjöberg.

Han vill heller inte uppge om det tagits kontakt med polis eller regeringskansliet.

– De frågorna får ställas dit.

Allmän uppmaning

På sin hemsida har dock Svenskt Näringsliv kommunicerat en allmän uppmaning.

– Vi uppmuntrar således våra medlemsföretag att se över säkerhetsskydd och i övrigt iaktta försiktighet och uppmärksamhet, framhåller organisationen.

60 000 företag

Svenskt Näringsliv är en arbetsorganisation som fokuserar på att ta fram förslag på åtgärder och reformer som ska gynna företagsklimatet i Sverige.

Totalt ingår över 60 000 företag i organisationen.

– En av Svenskt Näringslivs viktigaste roller är att vara en plats för näringslivet att mötas och samverka tvärs över bransch- och storleksgränser. Den uppgiften är viktig i avtalsförhandlingar, där varje bransch träffar sina egna avtal men samverkan mellan olika branscher är viktigt för att resultatet ska bli bra för näringslivet i sin helhet, framhåller organisationen på sin hemsida.

Kommande besked om ökat stöd

Under hösten har S-regeringen tagit fram ett förslag för hur Sverige ska fortsätta stödja Ukraina.

– Självklart ska vi bidra till Ukraina. Därför gör Försvarsmakten nu en fullständig genomgång av vad man har i sina förråd och vilka möjligheter man har, sade tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN förra veckan.

Rapporten avser att redovisas på tisdag.

LÄS MER: SVERIGE: Person gripen – kopplas till stulna fartkameror

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen