JUST NU: Skarp kritik mot nya förbudet

2022 07 28

Från och med den 1 september förbjuds elsparkcyklar på gångbanor och trottoarer från.

Det meddelade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) i dag.

– Alldeles för lite har hänt, det finns ställen med parkeringskaos, slängda cyklar, framkomlighetsproblem och trafikolyckor. Nu får vi ordning och reda på våra gator. Att elsparkcyklar kör fort på gångbanor har varit ett stort problem i många städer, sa han till Aftonbladet och tillade:

– Nu är det slutlekt.

Skarp kritik från företag

Två av Sveriges största elsparkcykelföretag, Voi och Tier, kritiserar regeringens beslut.

– Tidslinjen är så pass tajt. Om en månad ska detta träda i kraft utan någon dialog om vad det här kommer att innebära. Det är bekymmersamt, säger August Svedenstedt, Sverigechef på Tier, till SR Ekot.

Befarar fler olyckor

Företagen kritiserar inte endast den tajta tidslinjen.

Christina Moe Gjerde, Nordenchef på Voi, befarar att det nya körförbudet kommer att leda till fler olyckor, då elsparkcyklister tvingas lämna gångbanan.

– Orsaken till att elsparkcyklar använder gångbanan är att de känner sig osäkra på vägbanan, och vi är rädda att det kan ske en ökning av olyckor, säger hon till SR.

August Svedenstedt instämmer.

– Det finns avsaknad av cykelinfrastruktur i vissa städer. Det innebär att scootrarna blir flyttade till väldigt tungt trafikerade vägar.

Välkomnar förbudet

Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad, ser positivt på det nya förbudet.

– Detta kommer hjälpa att få ordning på de problem som elsparkcyklarna skapar för gående, med otrygga omkörningar och olyckor, säger han till SVT Nyheter.

”Signalpolitik”

Alla är inte lika övertygade.

Stockholmsbon Erik Wickman tror inte att det nya reglerna kommer att göra någon större skillnad.

– Jag tror inte att det kommer göra någon skillnad med regler för de här elsparkcyklarna, för de kommer inte efterlevas tror jag. Det högprioriteras nog inte av polisen att se till att reglerna efterföljs, säger han till DN och tillägger:

– Det känns bara som en tillfällig lösning. Det känns som att det kanske är ett första steg och att man kommer ta ett beslut som har verklig påverkan efter hand. Men jag tror absolut att det är signalpolitik.

Foto: C. Spinnen

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen