JUST NU: Skarp kritik mot nya förbudet

2022 07 28

Från och med den 1 september förbjuds elsparkcyklar på gångbanor och trottoarer från.

Det meddelade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) i dag.

– Alldeles för lite har hänt, det finns ställen med parkeringskaos, slängda cyklar, framkomlighetsproblem och trafikolyckor. Nu får vi ordning och reda på våra gator. Att elsparkcyklar kör fort på gångbanor har varit ett stort problem i många städer, sa han till Aftonbladet och tillade:

– Nu är det slutlekt.

Skarp kritik från företag

Två av Sveriges största elsparkcykelföretag, Voi och Tier, kritiserar regeringens beslut.

– Tidslinjen är så pass tajt. Om en månad ska detta träda i kraft utan någon dialog om vad det här kommer att innebära. Det är bekymmersamt, säger August Svedenstedt, Sverigechef på Tier, till SR Ekot.

Befarar fler olyckor

Företagen kritiserar inte endast den tajta tidslinjen.

Christina Moe Gjerde, Nordenchef på Voi, befarar att det nya körförbudet kommer att leda till fler olyckor, då elsparkcyklister tvingas lämna gångbanan.

– Orsaken till att elsparkcyklar använder gångbanan är att de känner sig osäkra på vägbanan, och vi är rädda att det kan ske en ökning av olyckor, säger hon till SR.

August Svedenstedt instämmer.

– Det finns avsaknad av cykelinfrastruktur i vissa städer. Det innebär att scootrarna blir flyttade till väldigt tungt trafikerade vägar.

Välkomnar förbudet

Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad, ser positivt på det nya förbudet.

– Detta kommer hjälpa att få ordning på de problem som elsparkcyklarna skapar för gående, med otrygga omkörningar och olyckor, säger han till SVT Nyheter.

”Signalpolitik”

Alla är inte lika övertygade.

Stockholmsbon Erik Wickman tror inte att det nya reglerna kommer att göra någon större skillnad.

– Jag tror inte att det kommer göra någon skillnad med regler för de här elsparkcyklarna, för de kommer inte efterlevas tror jag. Det högprioriteras nog inte av polisen att se till att reglerna efterföljs, säger han till DN och tillägger:

– Det känns bara som en tillfällig lösning. Det känns som att det kanske är ett första steg och att man kommer ta ett beslut som har verklig påverkan efter hand. Men jag tror absolut att det är signalpolitik.

Foto: C. Spinnen

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen