VAL 2022: Skakande läsning för MP och L

2022 08 24

Dagens opinionsmätning från Sifo är uppdaterad.

Och enligt mätningen har både Miljöpartiet och Liberalerna anledning att svettas.

Båda partierna rör sig nämligen återigen nedåt mot riksdagsspärren på 4 procent, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kan vara värre i realiteten

Enligt Sifos mätning från idag sjunker Miljöpartiet från 5,5 procent till 4,7 procent.

För Liberalernas del går man från 5,4 procent till 4,8 procent.

Med hänsyn till felmarginalen kan partierna dock i själva verket mycket väl ligga under spärren, skriver SvD.

Interna konflikter

När det gäller Liberalerna kan en del av förklaringen ligga i den omtalade bussresan tillsammans med M, KD – och framför allt – SD.

Någonting som orsakat interna konflikter i partiet.

– Det finns en gyllene regel att man inte bråkar internt i ett parti under valrörelsen, oavsett vad man tycker. Det är aldrig positivt för ett parti, framför allt när man precis klarat sig över spärren. Man vill inte ha konflikter för då får man också väljare att komma ihåg tidigare bråk, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

Ett mandat skiljer blocken

Det är just nu sanslöst jämnt mellan Magdalena Anderssons (S) respektive Ulf Kristerssons (M) block och det behövs i det närmaste "målkamera" för att avgöra skillnaden.

När partiernas respektive procent omvandlas till mandat skiljer det för närvarande enbart ett mandat regeringsunderlagen åt – till Anderssons fördel tillsammans med MP, V och C.

Dock flaggade S-ledaren tidigare idag för att istället bilda regering tillsammans med Liberalerna.

I så fall på Vänsterpartiets bekostnad. 

– Det bygger på att Liberalerna kommer tillbaka till det som varit en av deras historiska ledstjärnor, att stå upp för liberala värden, mot fascism och nazism, framhöll statsministern till SVT.

"Tack, men nej tack"

Liberalernas partiledare Johan Pehrson tackade dock nej till Anderssons inbjudan.

– Socialdemokraterna känner inga gränser när makten ska säkras. Först yrar man om Liberalerna som rasister i veckor för att sedan vilja samarbeta. Tack. Men nej tack. Skolan, integrationen och elräkningarna behöver inte fyra år till med mer av samma. Sverige behöver en ny regering, fastslår han i ett inlägg på Twitter.

Hela mätningen

Här är Sifos nya mätning för 24 augusti jämfört med 23 augusti.

🔴Vänsterpartiet                    7,9        +0,7
🔴Socialdemokraterna     30,2          0,0
🟢Miljöpartiet                          4,7        -0,8
🟢Centern                                  6,0        -0,1
🔵Liberalerna                           4,8         -0,6
🔵Moderaterna                     18,6        +1,2
🔵Kristdemokraterna           6,3        -0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,2       +0,2
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  48,8         -0,2 
🔴🟢 S+V+MP                        42,8         -0,1 
🟢      Centern                             6,0         -0,1
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,9         +0,7 
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C =  108 + 28 + 17 + 22 = 175
🔴🟢 S+V+MP = 108 + 28 + 17 = 153
🔵🔵 M+KD+SD+L = 66 + 22 + 69 + 17 = 174
 
Mätningen genomfördes den 21-23 augusti 2022. 
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.
 

Text: Redaktionen


Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Trädgårdsreglerna i Sverige har ändrats – igen.

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen


LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Sveriges import av el kommer att ”öka dramatiskt” de kommande tio åren.

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

  1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
  2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
  3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen