Skakande läsning för Liberalerna

2022 10 17

Stockholmsförbundets styrelse är mycket upprörda över avtalets sakpolitiska innehåll, men också den “bristfälliga förankringsprocessen” i samband med att Tidöavtalet slöts.

Det framgår i ett medlemsbrev som partistyrelsen skickat ut och som Svenska Dagbladet har tagit del av.

I brevet kräver förbundet att partistyrelsen kallar till ett extrainsatt partiråd, alternativt använder höstens landsmöte, för att “bereda möjlighet att ta ställning till Tidöavtalet i sin helhet”.

"Förluster större än vinster"

Vidare förklarar Liberalerna i Stockholm att man “efter en granskning av avtalet konstaterat att detta innehåller avsteg från många avgörande punkter i landsmötesbeslut och partirådsbeslut gällande vägvalet”.

– De sakpolitiska förlusterna är betydligt större än vinsterna, framhåller förbundsordförande Anna-Lena Johansson, enligt Dagens Nyheter.

Vill rösta fram Kristersson

Stockholmsliberalerna uppmanar dock inte att rösta nej till Ulf Kristersson (M) i dagens statsministeromröstning, vilket partiets ungdomsförbund krävde i fredags.

Däremot måste fler i partiet få sina röster hörda gällande regeringsöverenskommelsen.

– Avtalet för Sverige bort från en liberal, frihetlig och medmänsklig riktning med bland annat en alltför restriktiv migrationspolitik och repressiv rättspolitik, framhäver Anna-Lena Johansson i brevet.

Pehrson slår tillbaka

Under morgonen slog partiledare Johan Pehrson tillbaka mot den interna kritiken mot kompromisserna i Tidövtalet.

– Jag tycker det är rimligt att man har en dialog med medborgarna innan ett val. Vi söker stöd, då får vi röster. Sedan efter valet genomför man det man har sagt. Och då har vi sagt att vi vill bilda en liberal borgerlig regering, säger han till Sveriges Radio.

L-ledaren tillägger:

– Flera av dem som är kritiska nu har varit kritiska överhuvudtaget att man ska kunna föra samtal i sak om migration, sjukvård och skola med Sverigedemokraterna. Vi har nu gjort det, vi har haft partiets stöd, och det vore väldigt bra om vi kan lägga det bakom oss.

LÄS MER: Krav på att Ulf Kristersson stoppas

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen