Skakande läsning för Liberalerna

2022 10 17

Liberalerna i Stockholm kräver ett extra partiråd för att partiet ska ta ställning till Tidöavtalet.

Stockholmsförbundets styrelse är mycket upprörda över avtalets sakpolitiska innehåll, men också den “bristfälliga förankringsprocessen” i samband med att Tidöavtalet slöts.

Det framgår i ett medlemsbrev som partistyrelsen skickat ut och som Svenska Dagbladet har tagit del av.

I brevet kräver förbundet att partistyrelsen kallar till ett extrainsatt partiråd, alternativt använder höstens landsmöte, för att “bereda möjlighet att ta ställning till Tidöavtalet i sin helhet”.

"Förluster större än vinster"

Vidare förklarar Liberalerna i Stockholm att man “efter en granskning av avtalet konstaterat att detta innehåller avsteg från många avgörande punkter i landsmötesbeslut och partirådsbeslut gällande vägvalet”.

– De sakpolitiska förlusterna är betydligt större än vinsterna, framhåller förbundsordförande Anna-Lena Johansson, enligt Dagens Nyheter.

Vill rösta fram Kristersson

Stockholmsliberalerna uppmanar dock inte att rösta nej till Ulf Kristersson (M) i dagens statsministeromröstning, vilket partiets ungdomsförbund krävde i fredags.

Däremot måste fler i partiet få sina röster hörda gällande regeringsöverenskommelsen.

– Avtalet för Sverige bort från en liberal, frihetlig och medmänsklig riktning med bland annat en alltför restriktiv migrationspolitik och repressiv rättspolitik, framhäver Anna-Lena Johansson i brevet.

Pehrson slår tillbaka

Under morgonen slog partiledare Johan Pehrson tillbaka mot den interna kritiken mot kompromisserna i Tidövtalet.

– Jag tycker det är rimligt att man har en dialog med medborgarna innan ett val. Vi söker stöd, då får vi röster. Sedan efter valet genomför man det man har sagt. Och då har vi sagt att vi vill bilda en liberal borgerlig regering, säger han till Sveriges Radio.

L-ledaren tillägger:

– Flera av dem som är kritiska nu har varit kritiska överhuvudtaget att man ska kunna föra samtal i sak om migration, sjukvård och skola med Sverigedemokraterna. Vi har nu gjort det, vi har haft partiets stöd, och det vore väldigt bra om vi kan lägga det bakom oss.

LÄS MER: Krav på att Ulf Kristersson stoppas

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen