SD ställer krav på Göran Persson

2023 04 03

Den tidigare statsministern Göran Persson har hamnat i Sverigedemokraternas blickfång.

Göran Persson är numera ordförande i statliga gruvdriftskoncernen LKAB.

Men det ska han inte fortsätta vara om Sverigedemokraterna får bestämma, som nu kräver att den före detta partiledaren ska lämna sin post.

– Göran Persson har inte SD:s förtroende att fortsätta som ordförande för LKAB, uttrycker Tobias Andersson, partiets tidigare rättspolitiska talesperson och nu ordförande i näringsutskottet, på Twitter.

"En del av socialdemokratin"

Inlägget har fått medial uppmärksamhet under måndagsförmiddagen och bland annat Expressen rapporterar om det skarpa kravet på Göran Perssons fortsatta arbete.

– Givet hur man undvikit formell samordning med regeringen kring Hybritprojektet tycks han se bolaget som en del av socialdemokratin snarare än ett statligt bolag, fortsätter Tobias Andersson.

“HYBRIT” står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology och är ett projekt som bland annat finansieras med stöd från Energimyndigheten.

Får sällskap av tidigare M-profil

Men trots Sverigedemokraternas ilska över Perssons ordförandeskap ser han ut att bli kvar som ordförande i LKAB.

Det uppger Dagens industri.

Samma tidning skriver även att Göran Persson kommer få sällskap av en tidigare rival från sin tid i politiken.

– Dessutom väntas den tidigare finansministern Anders Borg väljas in i styrelsen, uppger Di.

Kräver inflytande

Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen krävt inflytande vid tillsättande av ett flertal generalsekreterare i landet.

Framför allt har det handlat om myndigheter, i synnerhet Migrationsverket och Polismyndigheten.

– Det kommer inte tillsättas någon chef för någon myndighet om inte vi ger vårt godkännande, har en icke namngiven men högt uppsatt sverigedemokrat sagt till Expressen. 

Det har även gått så långt att SD uppgetts kunna fälla regeringen på grund av konflikterna kring vem som ska styra Sveriges myndigheter.

Näst vinstrikast efter Vattenfall

LKAB är ingen myndighet, men har likväl en enormt viktig roll för svensk ekonomi.

Det anser SVT:s ekonomiska expert Peter Rawet.

– Det är det näst vinstrikaste statliga företaget efter Vattenfall. Förra årets utdelning på 2,9 miljarder kan man få mycket för. Man kan få 4 400 polisers löner – inklusive sociala avgifter, säger han till tv-kanalen.

Statsminister i tio år

Göran Persson var partiledare för Socialdemokraterna mellan 1996 och våren 2007, då han formellt efterträddes av Mona Sahlin.

Han var också statsminister under sin tid som partiledare fram till och med valet hösten 2006.

Innan han valdes in som styrelseordförande i LKAB har han även haft samma post inom Sveaskog och Swedbank.

Foto: Josefine Ejemalm, Talarforum

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen