ELSTÖDET: SD lämnar efterlängtat besked till norra Sverige

2022 12 21

Det beskedet ger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt, rapporterar Expressen.

Han menar också att norra Sverige kan tacka SD för att de drivit på och pressat regeringen om att få saken klar.

– Vi har haft väldigt mycket samtal och diskussioner med regeringen och det kommer att komma på plats, säger Sjöstedt till tidningen.

Väckt kritik

Från början var det tänkt att elprisområde 3 och 4, det vill södra Sverige, var de enda områdena som skulle få ta emot det elprisstöd värt 55 miljarder kronor som ska betalas ut till elkonsumenter i februari.

Att områdena i norra Sverige exkluderades har väckt kritik.

– Det finns ett Sverige norr om Dalälven också, sade S-ledaren Magdalena Andersson tidigare i veckan då Socialdemokraterna lade fram ett utskottsinitiativ i riksdagens finansutskott om att elstödet ska komma hela Sverige till del.

Priset avgjorde

Regeringen har å sin sida betonat att det varit stora skillnader i pris på elen mellan södra och norra Sverige, och att det är det som legat bakom beslutet att inte inkludera elområde 1 och 2 i elstödet.

– Just nu är prognosen fortfarande, att binder man sitt elavtal i södra Sverige då kostar det fyra kronor. Binder man sitt elavtal i norra Sverige kostar det en krona och 30 öre. Än så länge är skillnaden väldigt annorlunda, sade närings- och energiminister Ebba Busch till P4 Västerbotten i början av december.

Ändrat sig

Nu ska alltså regeringen ha ändrat sig, enligt Oscar Sjöstedt. Han menar att den uppdaterade varianten av elstödet kommer att bli av, men kan inte ge besked om när pengarna kommer.

– Exakt datum vill jag inte utlova i det här läget. Vi behöver få ekonomin och juridiken på plats. Det är ganska komplex lagstiftningsmateria att få sådana här system på plats. Men i relativ näritd, säger Sjöstedt till Expressen.

Vill inte bekräfta

Under onsdagen vill dock inte Ebba Busch bekräfta uppgifterna som SD lämnar.

Hon förklarar dock varför en förklaring dröjer, och det har med inflationen att göra.

– Det här är otroligt svåra frågor givet det ekonomiska läget som vi har. Gör man åtgärder som eldar på inflationen så riskerar vi att få en situation där staten ger pengar till hushållen med ena handen, men med andra handen så driver vi upp räntorna och till exempel bolån – vilket gör att människor sitter med en ännu värre ekonomisk situation efteråt, säger Busch till samma tidning.

Foto: Sveriges Riksdag resp Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen