ELSTÖDET: SD lämnar efterlängtat besked till norra Sverige

2022 12 21

Norra Sverige ska efter mycket om och men få sitt elprisstöd.

Det beskedet ger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt, rapporterar Expressen.

Han menar också att norra Sverige kan tacka SD för att de drivit på och pressat regeringen om att få saken klar.

– Vi har haft väldigt mycket samtal och diskussioner med regeringen och det kommer att komma på plats, säger Sjöstedt till tidningen.

Väckt kritik

Från början var det tänkt att elprisområde 3 och 4, det vill södra Sverige, var de enda områdena som skulle få ta emot det elprisstöd värt 55 miljarder kronor som ska betalas ut till elkonsumenter i februari.

Att områdena i norra Sverige exkluderades har väckt kritik.

– Det finns ett Sverige norr om Dalälven också, sade S-ledaren Magdalena Andersson tidigare i veckan då Socialdemokraterna lade fram ett utskottsinitiativ i riksdagens finansutskott om att elstödet ska komma hela Sverige till del.

Priset avgjorde

Regeringen har å sin sida betonat att det varit stora skillnader i pris på elen mellan södra och norra Sverige, och att det är det som legat bakom beslutet att inte inkludera elområde 1 och 2 i elstödet.

– Just nu är prognosen fortfarande, att binder man sitt elavtal i södra Sverige då kostar det fyra kronor. Binder man sitt elavtal i norra Sverige kostar det en krona och 30 öre. Än så länge är skillnaden väldigt annorlunda, sade närings- och energiminister Ebba Busch till P4 Västerbotten i början av december.

Ändrat sig

Nu ska alltså regeringen ha ändrat sig, enligt Oscar Sjöstedt. Han menar att den uppdaterade varianten av elstödet kommer att bli av, men kan inte ge besked om när pengarna kommer.

– Exakt datum vill jag inte utlova i det här läget. Vi behöver få ekonomin och juridiken på plats. Det är ganska komplex lagstiftningsmateria att få sådana här system på plats. Men i relativ näritd, säger Sjöstedt till Expressen.

Vill inte bekräfta

Under onsdagen vill dock inte Ebba Busch bekräfta uppgifterna som SD lämnar.

Hon förklarar dock varför en förklaring dröjer, och det har med inflationen att göra.

– Det här är otroligt svåra frågor givet det ekonomiska läget som vi har. Gör man åtgärder som eldar på inflationen så riskerar vi att få en situation där staten ger pengar till hushållen med ena handen, men med andra handen så driver vi upp räntorna och till exempel bolån – vilket gör att människor sitter med en ännu värre ekonomisk situation efteråt, säger Busch till samma tidning.

Foto: Sveriges Riksdag resp Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen