SD ger besked: Så ska folkräkningen genomföras

2022 12 02

Efter mer än 30 år är det återigen dags för en nationell folkräkning i Sverige.

Högersidans förslag fick gehör i riksdagen sedan den meriterade socialdemokraten och riksdagsledamoten Ibrahim Baylan råkade röstade för oppositionens förslag, och mot sitt eget parti, i slutet av april.

När den senaste folkräkningen genomfördes i Sverige 1990 skickade Statistiska centralbyrån (SCB) ut enkäter till alla landets hushåll. Hushållen fick sedan uppge vilka som bodde i bostaden.

En sådan metod kommer inte att vara tillräckligt slagkraftig när den nya folkräkningen ska inledas.

Det anser Sverigedemokraternas Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet.

– Problemet i dag är att vi har väldigt många illegala människor här. Då räcker det inte att skicka ut blanketter utan det kommer att krävas uppsökande verksamhet. Där man helt enkelt i vissa områden knackar dörr och söker upp människor. Det kan ju vara hur många som helst som är skrivna på en adress. Det är ett annat Sverige i dag än vad vi hade 1990, säger han till DN.

”Ske på ett värdigt sätt”

Jomshof betonar att hembesöken ska ”ske på ett värdigt sätt”.

Samtidigt understryker SD-ledamoten att han inte ser några integritetsproblem med den föreslagna metoden.

– Om någon knackar på min dörr och undrar vem som bor där, och jag har rent mjöl i påsen har jag absolut inga problem med det, då kan jag till och med bjuda på kaffe. Det handlar om hela vårt välfärdssamhälle. Men det är klart att det ska ske på ett värdigt sätt, säger han till DN.

”Kommer inte öppna”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har även öppnat för dörrknackning när folkräkningen ska genomföras.

Förslaget har kritiserats av ledande experter.

– Om syftet är att kontrollera vilka som är skrivna var, då finns det risk att personer inte kommer att vilja ställa upp och inte kommer att öppna dörren när någon ringer på, om det blir fråga om dörrknackning, säger Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, till SvD.

Han tillägger:

– Om man knackar på dörren och någon säger att här bor ett antal personer, ska de gå in och undersöka att det stämmer då? Vad gör de om ingen öppnar?

200 000 på fel adress

Skatteverket uppskattar att närmare 200 000 personer är folkbokförda på fel adress i Sverige.

– Många av dessa personer är skrivna på fel adress på grund av okunskap och slarv. Men det finns också människor som skriver sig på fel adress för att få tillgång till olika bidrag – som de egentligen inte har rätt till. Grovt kriminella skriver sig också på fel adress för att undvika polisen och Kronofogden, framhåller Moderaterna.

Richard Öhrvall konstaterar att han förstår problembeskrivningen, men understryker att det måste finnas mer effektiva sätt för att komma till rätta med fusk med folkbokföringen.

SCB:s enkätundersökning 1990 beräknas ha kostat staten 200 miljoner kronor.

– Att komplettera en sådan folkräkning med dörrknackning skulle bli extremt dyrt, framhåller Richard Öhrvall till SvD.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen