SD ger besked: Så ska folkräkningen genomföras

2022 12 02

Efter mer än 30 år är det återigen dags för en nationell folkräkning i Sverige.

Högersidans förslag fick gehör i riksdagen sedan den meriterade socialdemokraten och riksdagsledamoten Ibrahim Baylan råkade röstade för oppositionens förslag, och mot sitt eget parti, i slutet av april.

När den senaste folkräkningen genomfördes i Sverige 1990 skickade  Statistiska centralbyrån (SCB) ut enkäter till alla landets hushåll. Hushållen fick sedan uppge vilka som bodde i bostaden.

En sådan metod kommer inte att vara tillräckligt slagkraftig när den nya folkräkningen ska inledas.

Det anser Sverigedemokraternas Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet.

– Problemet i dag är att vi har väldigt många illegala människor här. Då räcker det inte att skicka ut blanketter utan det kommer att krävas uppsökande verksamhet. Där man helt enkelt i vissa områden knackar dörr och söker upp människor. Det kan ju vara hur många som helst som är skrivna på en adress. Det är ett annat Sverige i dag än vad vi hade 1990, säger han till DN.

”Ske på ett värdigt sätt”

Jomshof betonar att hembesöken ska ”ske på ett värdigt sätt”.

Samtidigt understryker SD-ledamoten att han inte ser några integritetsproblem med den föreslagna metoden.

– Om någon knackar på min dörr och undrar vem som bor där, och jag har rent mjöl i påsen har jag absolut inga problem med det, då kan jag till och med bjuda på kaffe. Det handlar om hela vårt välfärdssamhälle. Men det är klart att det ska ske på ett värdigt sätt, säger han till DN. 

”Kommer inte öppna”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har även öppnat för dörrknackning när folkräkningen ska genomföras.

Förslaget har kritiserats av ledande experter.

– Om syftet är att kontrollera vilka som är skrivna var, då finns det risk att personer inte kommer att vilja ställa upp och inte kommer att öppna dörren när någon ringer på, om det blir fråga om dörrknackning, säger Richard Öhrvall,  doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, till SvD.

Han tillägger:

–  Om man knackar på dörren och någon säger att här bor ett antal personer, ska de gå in och undersöka att det stämmer då? Vad gör de om ingen öppnar?

200 000 på fel adress

Skatteverket uppskattar att närmare 200 000 personer  är folkbokförda på fel adress i Sverige.

– Många av dessa personer är skrivna på fel adress på grund av okunskap och slarv. Men det finns också människor som skriver sig på fel adress för att få tillgång till olika bidrag – som de egentligen inte har rätt till. Grovt kriminella skriver sig också på fel adress för att undvika polisen och Kronofogden, framhåller Moderaterna.

Richard Öhrvall konstaterar att han förstår problembeskrivningen, men understryker att det måste finnas mer effektiva sätt för att komma till rätta med fusk med folkbokföringen.

SCB:s enkätundersökning 1990 beräknas ha kostat staten 200 miljoner kronor.

– Att komplettera en sådan folkräkning med dörrknackning skulle bli extremt dyrt, framhåller Richard Öhrvall till SvD.   

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen