SD ger besked: Så ska folkräkningen genomföras

2022 12 02

Efter mer än 30 år är det återigen dags för en nationell folkräkning i Sverige.

Högersidans förslag fick gehör i riksdagen sedan den meriterade socialdemokraten och riksdagsledamoten Ibrahim Baylan råkade röstade för oppositionens förslag, och mot sitt eget parti, i slutet av april.

När den senaste folkräkningen genomfördes i Sverige 1990 skickade Statistiska centralbyrån (SCB) ut enkäter till alla landets hushåll. Hushållen fick sedan uppge vilka som bodde i bostaden.

En sådan metod kommer inte att vara tillräckligt slagkraftig när den nya folkräkningen ska inledas.

Det anser Sverigedemokraternas Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet.

– Problemet i dag är att vi har väldigt många illegala människor här. Då räcker det inte att skicka ut blanketter utan det kommer att krävas uppsökande verksamhet. Där man helt enkelt i vissa områden knackar dörr och söker upp människor. Det kan ju vara hur många som helst som är skrivna på en adress. Det är ett annat Sverige i dag än vad vi hade 1990, säger han till DN.

”Ske på ett värdigt sätt”

Jomshof betonar att hembesöken ska ”ske på ett värdigt sätt”.

Samtidigt understryker SD-ledamoten att han inte ser några integritetsproblem med den föreslagna metoden.

– Om någon knackar på min dörr och undrar vem som bor där, och jag har rent mjöl i påsen har jag absolut inga problem med det, då kan jag till och med bjuda på kaffe. Det handlar om hela vårt välfärdssamhälle. Men det är klart att det ska ske på ett värdigt sätt, säger han till DN.

”Kommer inte öppna”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har även öppnat för dörrknackning när folkräkningen ska genomföras.

Förslaget har kritiserats av ledande experter.

– Om syftet är att kontrollera vilka som är skrivna var, då finns det risk att personer inte kommer att vilja ställa upp och inte kommer att öppna dörren när någon ringer på, om det blir fråga om dörrknackning, säger Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, till SvD.

Han tillägger:

– Om man knackar på dörren och någon säger att här bor ett antal personer, ska de gå in och undersöka att det stämmer då? Vad gör de om ingen öppnar?

200 000 på fel adress

Skatteverket uppskattar att närmare 200 000 personer är folkbokförda på fel adress i Sverige.

– Många av dessa personer är skrivna på fel adress på grund av okunskap och slarv. Men det finns också människor som skriver sig på fel adress för att få tillgång till olika bidrag – som de egentligen inte har rätt till. Grovt kriminella skriver sig också på fel adress för att undvika polisen och Kronofogden, framhåller Moderaterna.

Richard Öhrvall konstaterar att han förstår problembeskrivningen, men understryker att det måste finnas mer effektiva sätt för att komma till rätta med fusk med folkbokföringen.

SCB:s enkätundersökning 1990 beräknas ha kostat staten 200 miljoner kronor.

– Att komplettera en sådan folkräkning med dörrknackning skulle bli extremt dyrt, framhåller Richard Öhrvall till SvD.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen