SD går fram med omfattande uteslutning – partistyrelse rasar

2023 02 20

Sverigedemokraterna utesluter hela partiets styrelse i skånska Klippan.

Totalt handlar det om tolv lokalpolitiker, rapporterar DN.

Bakgrunden är att styrelsen valt in två olika personer med kopplingar till nazism till politiska poster. Personerna uppges sedan tidigare ha uteslutits av SD. Trots detta valde partistyrelsen i Klippan att ge personerna nya uppdrag för partiet.

– Det rör sig om två män som båda var aktiva i nazistiska NSF, Nationalsocialistisk front, i Klippan under 1990-talet och början av 2000-talet. Den ena var lokal ledare, den andra propagandachef, rapporterar DN.

Hela styrelsen borta

Uteslutningen av SD-politikerna i Klippan innebär att kommunen plötsligt får tio politiska vildar.

– Hela styrelsen i Klippan utesluts, så den är borta. Nu går distriktet in och kommer att kalla till ett extra årsmöte där man väljer en ny styrelse, säger Mikael Eskilandersson (SD), ordförande för partidistriktet i Skåne, till DN.

Endast två ordinarie ledamöter kommer att sitta kvar i kommunfullmäktige.

– Det kommer finnas tio stycken i kommunfullmäktige som blir vildar. De får själva välja om de sitter kvar eller lämnar. Om de lämnar blir ersättarna sverigedemokrater, förklarar Mikael Eskilandersson.

”Beklagligt”

Sverigedemokraterna i Klippan kritiserar partiets beslut.

– Sverigedemokraterna ställningstagande att utesluta SD Klippans folkvalda är djupt problematiskt och beklagligt ifrån en demokratisk och rättsetisk synvinkel. Den efterföljande debatten som följer bör vara hur långt ett centralt partis rätt att påverka en kommuns folkvalda församling sträcker sig, framhåller de i ett inlägg på Facebook.

Vidare hävdar SD i Klippan att de har följt alla stadgar, kommunikationsplaner och etiska riktlinjer som är tillhandahållna utav partiets centrala organisation, samt all relevant svensk lagstiftning.

– Summariska uteslutningar på godtyckliga grunder som Sverigedemokraterna använder sig mot intern opposition är bekymmersamt inte bara ifrån demokratiska grundvärden utan måste vila på en rättssäker grund. Toppstyrning, Dubbla måttstockar, hyckleri över partiets bakgrund och bristande rättsetiska principer skadar partiet och dess utveckling, detta vänder vi oss emot.

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen