Regeringen satsar 40 miljarder

2023 08 24

Det uppger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.

Hur miljarderna kommer att fördelas har regeringen ännu inte offentliggjort.

Finansministern konstaterar dock att budgeten kommer att präglas av det ekonomiska läget.

–  Vi kommer behöva göra ett antal tuffa prioriteringar för att inte riskera att elda på inflationen. Samtidigt är det uppenbart att utsatta hushåll och välfärden kommer behöva stöd genom den här svåra tiden. Bedömningen är att reformerna i budgeten kommer uppgå till omkring 40 miljarder kronor, säger hon.

Svantesson betonar att regeringen inte kommer att lämna ”välfärden i sticket”.

– Det kommer att vara tufft för både hushåll, välfärd, företag och många andra under tiden framöver. Men man kommer inte att lämnas i sticket. Välfärdens verksamheter kommer att behöva stöd.

”Ser ljuspunkter”

Inflationen under de senaste månaderna fallit tillbaka något, både i Sverige och i andra länder.

Samtidigt fortsätter den höga inflationen att tynga både hushåll och företag.

Höga priser i kombination med högre räntor håller tillbaka hushållens konsumtion. Även bostadsbyggandet minskar vilket tynger tillväxten.

Finansdepartementet bedömer att Sveriges BNP sjunker med 0,8 procent i år.

– Vi ser ljuspunkter med en lägre inflationstakt, men kärninflationen är fortfarande för hög. Det pressar hushåll och företag hårt och bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur. Nu måste vi vara uthålliga i inflationsbekämpningen så att vi kan vända utvecklingen i svensk ekonomi, säger Elisabeth Svantesson.

Då kommer uppgången

Finansdepartementet räknar även med att arbetslösheten kommer att öka under 2023 och 2024 på grund av vikande konjunkturen.

Under 2025 väntas ekonomin återhämta sig och efterfrågan på arbetskraft öka.

Då kommer budgeten 

Den 20 september presenterar regeringens sin höstbudget – det vill säga budgetpropositionen för 2024.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen