Säpo och försvarsministern om spionbröderna

2022 11 11

Två bröder har åtalats misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning. De misstänks ha lämnat uppgifter till den ryska underrättelsetjänsten GRU.

Uppgifterna som lämnats kommer både från Säpo och den svenska militärtjänsten (Must), rapporterar Expressen.

Männen uppges ha lämnat information till främmande makt mot ersättning. Mellan september 2016 och juli 2017 ska den äldsta av bröderna, 42-årige Peyman Kia, tagit emot åtminstone motsvarande 380 000 kronor i amerikanska dollarsedlar från främmande makt, rapporterar DN.

Peyman Kia var toppchef på en svensk myndighet när han greps i september 2021. Tidigare har han varit anställd vid Säpo, Försvarsmakten och på Sveriges mest hemliga underrättelseorgan – Kontoret för särskild inhämtning (KSI), enligt uppgifter till DN,

Hans yngre broder, 35-årige Payam Kia, uppges ha varit den som skötte kontakterna med den ryska underrättelsetjänsten, rapporterar DN. Han greps i november 2021.

Brotten ska ha begått under en tioårsperiod – mellan 2011 och 2021. Under perioden ska flera känsliga uppgifter från svenska myndigheter ha delats med Ryssland. Åklagare Mats Ljungkvist vill inte kommentera vilka myndigheter som har berörts, uppger DN.

Bröderna nekar till brott.

”Får inte hända”

Säpos kommunikationschef Nina Odermalm Schei kommenterar åtalet i en intervju med SVT Nyheter.

– Det är något som inte får hända men som vi vet kan hända, säger hon till tv-kanalen och tillägger:

– Det som har inträffat är mycket allvarligt. Det rör uppgifter som om de kommer främmande makt tillhanda kan innebära men för Sveriges säkerhet. Vilken skada det skulle orsaka Sverige omges av stor sekretess.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) beskriver ärendet som ”mycket känsligt”.

– Jag har fått information om åtalet. Ärendet är mycket känsligt och jag hänvisar därför alla frågor till Säpo för eventuella kommentarer, framhåller han till SVT.

”Pågår hela tiden”

Nina Odermalm Schei varnar för att brödernas misstänkta spioneri inte är en enstaka händelse.

Enligt henne finns det ett ”otroligt högt underrättelsehot mot Sverige”.

– De här angreppen pågår hela tiden och Ryssland är ett av de länder som har hög förmåga, säger Nina Odermalm Schei till SVT.

LÄS MER: ÅTALAS FÖR GROVT SPIONERI MOT SVERIGE

Foto: Säkerhetspolisen

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen