Säpo och försvarsministern om spionbröderna

2022 11 11

Två bröder har åtalats misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning. De misstänks ha lämnat uppgifter till den ryska underrättelsetjänsten GRU.

Uppgifterna som lämnats kommer både från Säpo och den svenska militärtjänsten (Must), rapporterar Expressen.

Männen uppges ha lämnat information till främmande makt mot ersättning.  Mellan september 2016 och juli 2017  ska den äldsta av bröderna, 42-årige Peyman Kia, tagit emot åtminstone motsvarande 380 000 kronor i amerikanska dollarsedlar från främmande makt, rapporterar DN.

Peyman Kia var toppchef på en svensk myndighet när han greps i september 2021. Tidigare har han varit anställd vid Säpo, Försvarsmakten och på Sveriges mest hemliga underrättelseorgan – Kontoret för särskild inhämtning (KSI), enligt uppgifter till DN,

Hans yngre broder, 35-årige Payam Kia, uppges ha varit den som skötte kontakterna med den ryska underrättelsetjänsten, rapporterar DN. Han greps i november 2021.

Brotten ska ha begått under en tioårsperiod – mellan 2011 och 2021. Under perioden ska flera känsliga uppgifter från svenska myndigheter ha delats med Ryssland. Åklagare Mats Ljungkvist vill inte kommentera vilka myndigheter som har berörts, uppger DN.

Bröderna nekar till brott.

”Får inte hända”

Säpos kommunikationschef Nina Odermalm Schei kommenterar åtalet i en intervju med SVT Nyheter.

– Det är något som inte får hända men som vi vet kan hända, säger hon till tv-kanalen och tillägger:

– Det som har inträffat är mycket allvarligt. Det rör uppgifter som om de kommer främmande makt tillhanda kan innebära men för Sveriges säkerhet. Vilken skada det skulle orsaka Sverige omges av stor sekretess.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) beskriver ärendet som ”mycket känsligt”.

– Jag har fått information om åtalet. Ärendet är mycket känsligt och jag hänvisar därför alla frågor till Säpo för eventuella kommentarer, framhåller han till SVT.

”Pågår hela tiden”

Nina Odermalm Schei varnar för att brödernas misstänkta spioneri inte är en enstaka händelse.

Enligt henne finns det ett ”otroligt högt underrättelsehot mot Sverige”.

– De här angreppen pågår hela tiden och Ryssland är ett av de länder som har hög förmåga, säger Nina Odermalm Schei till SVT.

LÄS MER: ÅTALAS FÖR GROVT SPIONERI MOT SVERIGE

Foto: Säkerhetspolisen 

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Tvärvändning i USA – försöker övertala Europa

2026 11 02

USA ökar pressen på Europa.

Återställ ryska gasleveranser till de europeiska länderna via ledningar genom Ukraina.

Så lyder det förslag som de amerikanska specialsändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner lagt på bordet för att få Vladimir Putin att gå med på en vapenvila inom energiområdet innan vintern, uppger The Wall Street Journal.

– Det skulle innebära att rysk gas säljs via en amerikansk mellanhand för att kringgå europeiska sanktioner, erfar den amerikanska tidningen.

En tvärvändning

Att släppa in rysk gas i Europa skulle innebära “lukrativa möjligheter för amerikanska investerare”, uppger WSJ. 

Inom EU jublas det dock inte över idén. Sedan tidigare har Sverige och resten av EU beslutat att fasa ut rysk gas senast 2027 och flera länder och ledare uppges aktivt motsätta sig förslaget. 

– Tjänstemän i Vita huset har försökt sälja in idén till europeiska ledare som ett sätt att sänka energipriserna före vintern, skriver Iltalehti som också rapporterar om uppgifterna.

Påtryckningarna representerar också en “fullständig omvändning" från Donald Trumps sida i frågan, konstaterar den finländska tidningen. Under den amerikanska presidentens första mandatperiod riktade republikanen återkommande kritik mot Tyskland för att ha byggt gasledningen Nord Stream 2 som enligt Trump skulle göra landet till “en rysk fånge”.

Andra läser: Jackpot för Ukraina

Brådskande plan

För knappt två veckor sedan rapporterade The Economist om liknande uppgifter. Enligt tidningen förbereder Trumpadministrationen ett massivt erbjudande med målet att få Ryssland att avsluta kriget i Ukraina. I erbjudandet skulle det utöver ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa även finnas utökade handelsförbindelser med amerikanska företag, lättnader i sanktioner och en normalisering av de politiska relationerna mellan USA och Ryssland.

Angelägenheten att få planen godtagen har nu ökat, bland annat efter Ukrainas senaste attacker mot ryska oljeraffinaderier, erfar WSJ.

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian resp President of Russia Office resp Magnus Liljegren/Regeringkansliet

Text: Redaktionen