Så mycket minskas biståndet

2022 10 18

De nya ministrarna i den nya regeringen har inte just mer än presenterats förrän konkreta budgetsiffror börjar sippra ut.

Det är beloppet för biståndet som kommit fram. Enligt uppgifter till Aftonbladet kommer biståndsramen under åren 2023–2025 att vara i trakterna kring 56 miljarder, vilket för kommande år är en minskning med 1,4 miljarder.

Det är dock inte alls en minskning i paritet med vad Sverigedemokraterna önskade för att finansiera sina tänkta satsningar.

– Det är en viktig seger för oss, då ingången för ett av de större partierna ville halvera biståndet, framhåller en KD-källa för tidningen.

Jättestort ansvar i dag

Nytillträdd bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kommenterar biståndspolitiken för tidningen utan att gå in på siffror.

– Sverige tar ett jättestort ansvar i dag och vi kommer att fortsätta göra det, men det handlar ju inte bara om hur mycket pengar man lägger på någonting, utan också vad man använder pengarna till.

Han tillägger:

– Vi ökar effektiviteten och kontrollen och gjuter ihop det med handelspolitiken, så vi hjälper människor att stå på egna ben och skapa ett eget välstånd och inte vara beroende av bistånd år efter år.

Sverige har sedan 1968 haft som mål att biståndet ska vara 1 procent av BNI, bruttonationalinkomsten. Det har inte alla gånger nåtts fullt ut.

De fyra samarbetspartierna, varav tre utgör regeringen, har under valrörelsen i olika hög grad propagerat för sänkt bistånd.

Ett jättestort svek

Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef vid svenska Rädda Barnen, kallade redan innan det stod klart i vilken omfattning biståndet ska sänkas biståndsbeskedet för ett svek.

– Det här är ett stort svek mot världens fattigaste och inte minst barnen. Världen står inför enorma överlappande kriser och konflikter just nu, som drabbar de mest utsatta värst, sade hon till TT häromdagen.

Foto: KD, M, L resp SD

Text: Redaktionen


JUST NU: Sjukdom sprids i svensk region – rekordmånga smittade

2025 07 18

Rekordmånga har smittats av en virussjukdom i en svensk region.

En rejäl ökning av en allvarlig virussjukdom har registrerats i Västra Götaland den senaste tiden.

Det handlar om virussjukdomen TBE, som sprids av fästingar och kan leda till en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.

Antalet fall i Västra Götaland har skjutit i höjden jämfört med förra året. Samma utveckling har även noterats i en annan region.

”Är en rejäl ökning”

TBE är ovanligt, men hittills i år har antalet fall i Västra Götaland ökat markant.

33 fall har registrerats i regionen fram till den 18 juli, rapporterar GP.

Det är mer än dubbelt som många som förra året.

– Förra året hade vi endast 13 fall under samma period så det är en rejäl ökning. Vad det beror på vet man däremot inte och hur det kommer att utvecklas går inte heller att svara på, säger smittskyddsläkaren Thomas Wahlberg till tidningen.

Tidigare i sommar har liknande rekord registrerats i Uppsala, vilket SVT har rapporterat.

TBE är en fästingburen virussjukdom som sprids av fästingar. De flesta som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel drabbas av inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, enligt 1177.

Kommer tidigt

Det är väldigt ovanligt att Västra Götaland har så många fall av TBE så tidigt.

– I regel ser vi en ökning först under sensommaren och den tidiga hösten, säger Thomas Wahlberg till tidningen.

Vad förändring beror på är dock svårt att säga.

En liknande utveckling har setts i Uppsala. Under perioden januari till maj registrerades elva av landets då totalt 38 fall av TBE i Uppsala län.

– Det är alltså en rejäl ökning i år. Vanligtvis sker smittan under sensommaren och hösten, så att vi redan nu har så många fall gör oss oroliga, sade smittskyddsläkaren Johan Nöjd till kanalen i juni.

Många symptom

Ungefär en tredjedel blir alltså allvarligt sjuka om de smittas med TBE.

Symptomen brukar då komma ungefär en vecka efter att man blivit smittad, enligt 1177. Vanliga symptom är hög feber, svår huvudvärk, mycket stel nacke, kräkningar, ljuskänslighet och ljudkänslighet, förvirring, koncentrationssvårigheter och förlamning.

Spridningen av TBE har ökat i Sverige och i Europa de senaste åren. Ett bra sätt att skydda sig mot TBE är att vaccinera sig.

En annan sjukdom som också har ökat den senaste tiden, bland annat i just Västra Götaland, är harpest, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Foto: Martha Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen


SVT trotsar tittarstorm – lovar mer av samma sak

2025 07 18

SVT har fått stenhård kritik, men tänker ändå göra mer av samma sak.

Många tv-tittare har rasat mot SVT:s undertexter i samband med direktsändningar.

Undertexterna görs med hjälp av AI, vilket har lett till bisarra felaktigheter bland annat i nyhetssändningar.

Exempelvis har Kreml skrivits om till ”kram” och Zelenskij till ”Cancerskij”.

Men trots det utlovar SVT nu ännu mer av samma sak.

Trotsar tittarstormen

SVT kommer att utöka antalet direktsända program som undertextas, uppger kanalen.

Bland annat ska man börja undertexta de 21 lokala nyhetssändningarna. Totalt kommer 85 procent av kanalens direktsända program nu att undertextas. Fram till nu har andelen varit 81 procent.

Beslutet har fattats trots att undertextningen har fått stenhård kritik. SVT använder AI för att undertexta, vilket medför så stora fel att texten ibland blir obegriplig.

Kanalen försvarar dock beslutet att öka mängden undertextning och att fortsätta använda AI.

– Med hjälp av AI-tekniken får vi ut väldigt mycket mer än vad vi skulle kunna göra annars, säger Lena Stormvinge, chef för operations, till kanalen.

Kritiseras av Granskningsnämnden

Trots kritiken mot undertextningen så välkomnas beslutet av Hörselskadades riksförbund, som vill att SVT-program ska bli mer tillgängliga för personer med nedsatt hörsel.

– Vi tycker att SVT borde ha textning på 100 procent, det är det viktigaste kravet, säger Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund till kanalen.

Men kritiken mot SVT:s AI-undertexter har alltså varit svidande. Den har bland annat kommit från Granskningsnämnden (GRN).

– Det står klart att det har förekommit betydande kvalitetsbrister i textningen, har GRN skrivit i en bedömning som lämnats till regeringen, rapporterar Journalisten.

– Nämnden noterar att SVT är i ett utvecklingsarbete men anser ändå att bristerna i textningen innebär att kvalitetskravet för tillgänglighetstjänster inte kan anses helt uppfyllt, menar GRN i sin bedömning.

Hizbollah blev ”is på lass”

Användningen av AI har lett till en lång rad bisarra felaktigheter i undertextningen.

Terrorgruppen Hizbollah har kallats för ”Is på lass”, och vanliga tv-uttryck som ”Vi ska strax ta en paus” har omtolkats till ”Vi ska strax släppa oss”, enligt tidningen.

Ofta har också hela meningar blivit väldigt märkliga, exempelvis: ”Där tänkte jag fakta, to daisy sover good socies.”

Många inslag har därför blivit obegripliga för den som är beroende av textningen för att kunna ta del av innehållet.

LÄS OCKSÅ: Klagomål väller in mot SVT – alla upprörda över samma sak

Foto: JESHOOTS resp SVT

Text: Redaktionen