Så mycket minskas biståndet

2022 10 18

De nya ministrarna i den nya regeringen har inte just mer än presenterats förrän konkreta budgetsiffror börjar sippra ut.

Det är beloppet för biståndet som kommit fram. Enligt uppgifter till Aftonbladet kommer biståndsramen under åren 2023–2025 att vara i trakterna kring 56 miljarder, vilket för kommande år är en minskning med 1,4 miljarder.

Det är dock inte alls en minskning i paritet med vad Sverigedemokraterna önskade för att finansiera sina tänkta satsningar.

– Det är en viktig seger för oss, då ingången för ett av de större partierna ville halvera biståndet, framhåller en KD-källa för tidningen.

Jättestort ansvar i dag

Nytillträdd bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kommenterar biståndspolitiken för tidningen utan att gå in på siffror.

– Sverige tar ett jättestort ansvar i dag och vi kommer att fortsätta göra det, men det handlar ju inte bara om hur mycket pengar man lägger på någonting, utan också vad man använder pengarna till.

Han tillägger:

– Vi ökar effektiviteten och kontrollen och gjuter ihop det med handelspolitiken, så vi hjälper människor att stå på egna ben och skapa ett eget välstånd och inte vara beroende av bistånd år efter år.

Sverige har sedan 1968 haft som mål att biståndet ska vara 1 procent av BNI, bruttonationalinkomsten. Det har inte alla gånger nåtts fullt ut.

De fyra samarbetspartierna, varav tre utgör regeringen, har under valrörelsen i olika hög grad propagerat för sänkt bistånd.

Ett jättestort svek

Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef vid svenska Rädda Barnen, kallade redan innan det stod klart i vilken omfattning biståndet ska sänkas biståndsbeskedet för ett svek.

– Det här är ett stort svek mot världens fattigaste och inte minst barnen. Världen står inför enorma överlappande kriser och konflikter just nu, som drabbar de mest utsatta värst, sade hon till TT häromdagen.

Foto: KD, M, L resp SD

Text: Redaktionen


Kina rasar mot Sverige

2024 02 26

Stormakten Kina anklagar Sverige för att ha en ”kalla kriget-mentalitet”, och vänder särskilt sin ilska mot den svenska Säkerhetspolisen.

Det har uppstått storbråk mellan Sverige och stormakten Kina.

Kinas ambassad i Stockholm riktar hård kritik mot Sverige efter de senaste dagarnas rapporter om det svenska säkerhetsläget.

Den kinesiska ambassaden gör nu ett hårt uttalande i frågan, och riktar udden mot en rapport som släpptes av Säpo tidigare i veckan.

– Rapporten hypar upp "Kina hotteorin" utan någon faktabas, gör grundlösa anklagelser och förtal mot och svartmålar Kina. Rapporten blandar ihop rätt och fel, vilket är extremt oansvarigt, anser Kinas ambassad.

”Förstör atmosfären”

Uttalandet är en reaktion på Säkerhetspolisens lägesbildsrapport som presenterades den 21 februari.

I rapporten beskrivs Kina som ett av tre länder som utgör stora hot mot Sverige.

Något som skapar stor ilska från kinesiskt håll.

– Den relevanta svenska myndigheten har politiserat och infört säkerhetsinnebörd i utbytet och samarbetet mellan de två länderna, vilket inte bara förstör atmosfären av det vänskapliga samarbetet mellan de två länderna, utan också skadar de två folkens grundläggande intressen, hävdar ambassaden.

”Kalla kriget-mentalitet”

I rapporten beskriver Säpo Kina som ett av de tre länder som tillsammans utgör det största säkerhetshotet mot Sverige. De andra två är Ryssland och Iran.

Kinas ambassad menar dock att det är den svenska mentaliteten

– Vi kräver att den svenska sidan skakar av sig sin Kalla kriget-mentalitet och sina ideologiska fördomar, respekterar fakta och sanningen och ser på Kina och dess utveckling på ett objektivt och rationellt sätt, understryker ambassaden.

Långtgående ambitioner

Kina anklagar Säpo för att sprida ”desinformation” och göra ”provocerande uttalanden” gentemot landet.

Säpo menar dock att Kina genom sitt agerande bland annat utgör ett långsiktigt hot mot svensk ekonomi.

– De har långtgående ambitioner att bli världsledare inom flera olika sektorer. För att uppnå sina mål bedriver de olovlig underrättelseverksamhet och anskaffar teknik och kunskap från svenska företag och lärosäten, säger Fredrik Hallström, operativ chef på Säpo, till GP.

Säpo uppger också att Kina bedriver inhämtning mot oppositionella som är bosatta i Sverige.

Text: Redaktionen

Foto: Alejandro Luengo resp. Linus-Mimietz


UPPGIFTER: Det här dödade Aleksej Navalnyj

2024 02 25

Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Budanov säger att det är mer eller mindre bekräftat vad Aleksej Navalnyj dog av.

Dödsorsaken rapporteras även av ryska statskontrollerade medier.

– Jag kanske gör er besvikna, men vad vi vet är att han verkligen dog av en blodpropp, säger Budanov.

Det uppger Sky News.

Mer eller mindre bekräftat

Budanov anser att uppgifterna om vad som dödade Aleksej Navalnyj bör anses vara så gott som bekräftade.

– Det är mer eller mindre bekräftat, säger han.

Många har anklagat, och anklagar fortfarande, Rysslands diktator Vladimir Putin för Navalnyjs död.

Många är av uppfattningen att Putin verkställde hans död, i en arktisk straffkoloni, med anledning växande krav på en oberoende utredning.

– Under en presskonferens tidigare i dag fortsatte Volodymyr Zelenskyy att uttrycka samma övertygelse och sa att Navalnyj har mördats.

Aktivist och bloggare

Aleksej Navalnyj beskrivs av många som Vladimir Putins ”främsta kritiker” och var Rysslands informella oppositionsledare - även om han satt fängslad.

Hans kamp har i synnerhet riktats mot att offentliggöra den enorma korruption som finns i toppskiktet av Ryssland och inom regeringspartiet Enade Ryssland.

Navalnyj har använt internet som en plattform för att nå ut till sina följare, ställt upp i borgmästarvalet i Moskva och försökt att kandidera till president.

Stor följarskara

Han har även anordnat flera demonstrationer mot korruptionen i Ryssland. Våren 2017 deltog tiotusentals ryssar i en antikorruptionsdemonstration anordnad av Navalnyj.

Protesterna fick ett abrupt slut, då han själv greps av polisen.

Överlevt flera attacker

Han har blivit förgiftad och drabbats av en rad olika attacker genom åren men överlevde alltid regimens klappjakt - fram till nu.

Han satt fängslad efter att ha dömts på vad omvärlden betonar är felaktiga grunder.

Foto: M. Aleshkovsky

Text: Redaktionen