JUST NU: Så kan uppgörelsen påverka Sveriges Natoansökan

2022 06 07

Socialdemokraternas uppgörelse med Amineh Kakabaveh ledde i slutändan till att den politiska vilden lade ner sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S).

Det blev avgörande. Justitieministern blir kvar i regeringen.

Men den politiska turbulensen fortsätter.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan krav på Sverige står i en direkt motsats till Kakabavehs uppgörelse med regeringen.

Uppgörelsen riskerar att dödförklara Sveriges Natoansökan, enligt bland annat statsvetaren Marja Lemne.

Andra experter är splittrade. Åsikterna går isär.

Kommer inte påverka

– Regeringen är mitt uppe i förhandlingarna med Turkiet. Jag tror inte att S skulle agera på ett sätt som riskerar att dödförklara Natoansökan, säger Aras Lindh, Turkiet-kännare och analytiker på Utrikespolitiska Institutet, till SVT Nyheter.

Han ser snarare regeringens agerande som en markering mot den turkiska regimen.

– Socialdemokraternas bekräftelse ska snarare ses som en signal till en svensk hemopinion att man inte ger vika för krav från Turkiet hur som helst.

Dålig signal till Turkiet

Turkietexperten Paul Levin har en mer problematisk syn på saken. Han framhäver att ingenting har förändrats i uppgörelsen mellan S och Kakabaveh, men att de senaste dagarnas debatt trots det kan förhala förhandlingarna mellan Sverige och Turkiet.

– I det ställningsläge som råder nu så är det klart att om strålkastarljuset återigen skiner på den här överenskommelsen, som man redan har pratat om i turkisk media, så kan det tas upp i Turkiet och tolkas som en signal att Sverige inte är beredda på att göra kompromisser, säger han till SR Ekot.

”Ses inte med blida ögon”

Han påpekar att delar av överenskommelsen tolkas som väldigt problematiskt i Turkiet.

– Den här överenskommelsen nämner det politiska partiet PYD vid namn och säger att det är en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet, säger Levin till nyhetsbyrån TT.

Vill hålla liv i konflikten

Paul Levin tror att Erdogan, vars opinionssiffror dalat hemma i Turkiet, kan vara intresserad av att uppehålla en diplomatisk konflikt inför det turkiska valet.

– Det finns en risk att Erdogan har ett intresse att hålla liv i den här konflikten. Man kan tänka sig att han tar tillfället i akt och inte går vidare med en förhandlingslösning, säger han till SR.

Kommer dra ut på tiden

Per Ekman, doktorand i statsvetenskap, är inne på samma linje som Paul Levin. Han tror att Socialdemokraternas besked kommer att sakta ner Sveriges ansökningsprocess till Nato.

– Turkiet vill ha en förhandlingslösning för att få ut något utav Sveriges Natoprocess. Lyckas Sverige inte med att komma till en överenskommelse med Turkiet till Natotoppmötet i slutet av juni, då kan ansökan dra ut på tiden – till och med till efter valet, säger han till SVT Nyheter.

Foto: Sveriges Riksdag President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen