JUST NU: Så kan uppgörelsen påverka Sveriges Natoansökan

2022 06 07

Socialdemokraternas uppgörelse med Amineh Kakabaveh ledde i slutändan till att den politiska vilden lade ner sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S).

Det blev avgörande. Justitieministern blir kvar i regeringen.

Men den politiska turbulensen fortsätter.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan krav på Sverige står i en direkt motsats till Kakabavehs uppgörelse med regeringen.

Uppgörelsen riskerar att dödförklara Sveriges Natoansökan, enligt bland annat statsvetaren Marja Lemne.

Andra experter är splittrade. Åsikterna går isär.

Kommer inte påverka

– Regeringen är mitt uppe i förhandlingarna med Turkiet. Jag tror inte att S skulle agera på ett sätt som riskerar att dödförklara Natoansökan, säger Aras Lindh, Turkiet-kännare och analytiker på Utrikespolitiska Institutet, till SVT Nyheter.

Han ser snarare regeringens agerande som en markering mot den turkiska regimen.

– Socialdemokraternas bekräftelse ska snarare ses som en signal till en svensk hemopinion att man inte ger vika för krav från Turkiet hur som helst.

Dålig signal till Turkiet

Turkietexperten Paul Levin har en mer problematisk syn på saken. Han framhäver att ingenting har förändrats i uppgörelsen mellan S och Kakabaveh, men att de senaste dagarnas debatt trots det kan förhala förhandlingarna mellan Sverige och Turkiet.

– I det ställningsläge som råder nu så är det klart att om strålkastarljuset återigen skiner på den här överenskommelsen, som man redan har pratat om i turkisk media, så kan det tas upp i Turkiet och tolkas som en signal att Sverige inte är beredda på att göra kompromisser, säger han till SR Ekot.

”Ses inte med blida ögon”

Han påpekar att delar av överenskommelsen tolkas som väldigt problematiskt i Turkiet.

– Den här överenskommelsen nämner det politiska partiet PYD vid namn och säger att det är en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet, säger Levin till nyhetsbyrån TT.

Vill hålla liv i konflikten

Paul Levin tror att Erdogan, vars opinionssiffror dalat hemma i Turkiet, kan vara intresserad av att uppehålla en diplomatisk konflikt inför det turkiska valet.

– Det finns en risk att Erdogan har ett intresse att hålla liv i den här konflikten. Man kan tänka sig att han tar tillfället i akt och inte går vidare med en förhandlingslösning, säger han till SR.

Kommer dra ut på tiden

Per Ekman, doktorand i statsvetenskap, är inne på samma linje som Paul Levin. Han tror att Socialdemokraternas besked kommer att sakta ner Sveriges ansökningsprocess till Nato.

– Turkiet vill ha en förhandlingslösning för att få ut något utav Sveriges Natoprocess. Lyckas Sverige inte med att komma till en överenskommelse med Turkiet till Natotoppmötet i slutet av juni, då kan ansökan dra ut på tiden – till och med till efter valet, säger han till SVT Nyheter.

Foto: Sveriges Riksdag President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen