JUST NU: Så kan uppgörelsen påverka Sveriges Natoansökan

2022 06 07

Socialdemokraternas uppgörelse med Amineh Kakabaveh ledde i slutändan till att den politiska vilden lade ner sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S).

Det blev avgörande. Justitieministern blir kvar i regeringen.

Men den politiska turbulensen fortsätter.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan krav på Sverige står i en direkt motsats till Kakabavehs uppgörelse med regeringen.

Uppgörelsen riskerar att dödförklara Sveriges Natoansökan, enligt bland annat statsvetaren Marja Lemne.

Andra experter är splittrade. Åsikterna går isär.

Kommer inte påverka

– Regeringen är mitt uppe i förhandlingarna med Turkiet. Jag tror inte att S skulle agera på ett sätt som riskerar att dödförklara Natoansökan, säger Aras Lindh, Turkiet-kännare och analytiker på Utrikespolitiska Institutet, till SVT Nyheter.

Han ser snarare regeringens agerande som en markering mot den turkiska regimen.

– Socialdemokraternas bekräftelse ska snarare ses som en signal till en svensk hemopinion att man inte ger vika för krav från Turkiet hur som helst.

Dålig signal till Turkiet

Turkietexperten Paul Levin har en mer problematisk syn på saken. Han framhäver att ingenting har förändrats i uppgörelsen mellan S och Kakabaveh, men att de senaste dagarnas debatt trots det kan förhala förhandlingarna mellan Sverige och Turkiet.

– I det ställningsläge som råder nu så är det klart att om strålkastarljuset återigen skiner på den här överenskommelsen, som man redan har pratat om i turkisk media, så kan det tas upp i Turkiet och tolkas som en signal att Sverige inte är beredda på att göra kompromisser, säger han till SR Ekot.

”Ses inte med blida ögon”

Han påpekar att delar av överenskommelsen tolkas som väldigt problematiskt i Turkiet.

– Den här överenskommelsen nämner det politiska partiet PYD vid namn och säger att det är en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet, säger Levin till nyhetsbyrån TT.

Vill hålla liv i konflikten

Paul Levin tror att Erdogan, vars opinionssiffror dalat hemma i Turkiet, kan vara intresserad av att uppehålla en diplomatisk konflikt inför det turkiska valet.

– Det finns en risk att Erdogan har ett intresse att hålla liv i den här konflikten. Man kan tänka sig att han tar tillfället i akt och inte går vidare med en förhandlingslösning, säger han till SR.

Kommer dra ut på tiden

Per Ekman, doktorand i statsvetenskap, är inne på samma linje som Paul Levin. Han tror att Socialdemokraternas besked kommer att sakta ner Sveriges ansökningsprocess till Nato.

– Turkiet vill ha en förhandlingslösning för att få ut något utav Sveriges Natoprocess. Lyckas Sverige inte med att komma till en överenskommelse med Turkiet till Natotoppmötet i slutet av juni, då kan ansökan dra ut på tiden – till och med till efter valet, säger han till SVT Nyheter.

Foto: Sveriges Riksdag President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Dags för plan B – Macron ger besked om Ukraina

2025 11 26

Inom EU råder febrilt arbete för att ta fram en plan B för Ukraina.

Vid ett toppmöte inom EU för några veckor sedan var en av de stora frågorna hur unionen kan fortsätta att stödja Ukraina.

Många av unionens medlemmar, inklusive Sverige, drev förslaget att använda frysta ryska tillgångar för att stödja den ukrainska ekonomin.

Ett förslag som mötte starkt motstånd, främst av Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Nytt förslag

Ukrainas ekonomi blöder och när nu nya fredssamtal eventuellt närmar sig behöver det krigshärjade landet EU i ryggen.

Nu kan ett nytt förslag närma sig, en plan B, för hur EU ska kunna stödja den ukrainska ekonomin, i alla fall tillfälligt.

– Tjänstemän inom EU överväger ett lån för att hjälpa Kiev att hålla sig flytande om de inte kan komma överens om att använda Moskvas frusna statliga tillgångar i tid, uppger Politco.

Sändebud sammanträdde

Under gårdagen sammanträdde flera EU-länder för att diskutera de olika alternativen.

Under mötet pressade flera länder, exempelvis Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg, EU-kommissionen att snabbt arbeta fram ett nytt förslag för att hjälpa till att finansiera Ukrainas kamp.

– Kommissionen är mycket medveten om behovet av att snabbt få en lösning på plats, och Kiev varnar för att de riskerar att få slut på pengar under de första månaderna av nästa år, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Macron och von der Leyen ger besked

Efter mötet lät också Frankrikes president Emmanuel Macron meddela att en lösning kommer presenteras de närmaste dagarna.

– EU kommer att slutföra en lösning inom de närmaste dagarna som kommer att säkra finansiering för Ukraina, säger han.

Också EU-toppen Ursula von der Leyen framhåller att det är skyndsamt att ta fram ett nytt stöd till Ukraina, och utesluter inte att ryska tillgångar trots allt kan användas.

– Vi måste stödja Ukraina. Vi har åtagit oss att täcka Ukrainas ekonomiska behov under 2026 och 2027, säger hon, rapporterar Reuters.

– Detta inkluderar en option på ryska tillgångar.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen