JUST NU: Så kan uppgörelsen påverka Sveriges Natoansökan

2022 06 07

Socialdemokraternas uppgörelse med Amineh Kakabaveh ledde i slutändan till att den politiska vilden lade ner sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S).

Det blev avgörande. Justitieministern blir kvar i regeringen.

Men den politiska turbulensen fortsätter. 

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan krav på Sverige står i en direkt motsats till Kakabavehs uppgörelse med regeringen.

Uppgörelsen riskerar att dödförklara  Sveriges Natoansökan, enligt bland annat statsvetaren Marja Lemne.

Andra experter är splittrade. Åsikterna går isär. 

Kommer inte påverka

– Regeringen är mitt uppe i förhandlingarna med Turkiet. Jag tror inte att S skulle agera på ett sätt som riskerar att dödförklara Natoansökan, säger Aras Lindh, Turkiet-kännare och analytiker på Utrikespolitiska Institutet, till SVT Nyheter.

Han ser snarare regeringens agerande som en markering mot den turkiska regimen.

– Socialdemokraternas bekräftelse ska snarare ses som en signal till en svensk hemopinion att man inte ger vika för krav från Turkiet hur som helst.

Dålig signal till Turkiet

Turkietexperten Paul Levin har en mer problematisk syn på saken. Han framhäver att ingenting har förändrats i uppgörelsen mellan S och Kakabaveh, men att de senaste dagarnas debatt trots det kan förhala förhandlingarna mellan Sverige och Turkiet.

– I det ställningsläge som råder nu så är det klart att om strålkastarljuset återigen skiner på den här överenskommelsen, som man redan har pratat om i turkisk media, så kan det tas upp i Turkiet och tolkas som en signal att Sverige inte är beredda på att göra kompromisser, säger han till SR Ekot.

”Ses inte med blida ögon”

Han påpekar att delar av överenskommelsen tolkas som väldigt problematiskt i Turkiet. 

– Den här överenskommelsen nämner det politiska partiet PYD vid namn och säger att det är en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet, säger Levin till nyhetsbyrån TT.

Vill hålla liv i konflikten

Paul Levin tror att Erdogan, vars opinionssiffror dalat hemma i Turkiet, kan vara intresserad av att uppehålla en diplomatisk konflikt inför det turkiska valet.

– Det finns en risk att Erdogan har ett intresse att hålla liv i den här konflikten. Man kan tänka sig att han tar tillfället i akt och inte går vidare med en förhandlingslösning, säger han till SR.

Kommer dra ut på tiden

Per Ekman, doktorand i statsvetenskap, är inne på samma linje som Paul Levin. Han tror att Socialdemokraternas besked kommer att sakta ner Sveriges ansökningsprocess till Nato.

– Turkiet vill ha en förhandlingslösning för att få ut något utav Sveriges Natoprocess. Lyckas Sverige inte med att komma till en överenskommelse med Turkiet till Natotoppmötet i slutet av juni, då kan ansökan dra ut på tiden – till och med till efter valet, säger han till SVT Nyheter.

Foto: Sveriges Riksdag President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


20 maj 2026

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD. 

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark. 

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen