SVERIGE: Så dyr beräknas elräkningen bli i vinter

2022 10 09

Elräkningarna i vinter kan mycket väl skena i väg till att landa på mer än 15 000 kronor i månaden.

Åtminstone för en eluppvärmd standardvilla, rapporterar Dagens Nyheter.

Ett uppskattning som lär slå mycket hårt mot många hushåll i Sverige, som redan fått känna på en kraftig stegring i elpriserna under sommaren och den tidiga hösten.

– Vi rekommenderar folk att spara pengar i förväg, säger Thomas Björkström på Konsumenternas energimarknadsbyrå, till tidningen.

Tre prislägen

DN har med hjälp av siffror från Statistiska centralbyrån räknat på hur mycket kostnaden för en eluppvärmd villa som förbrukar 20.000 kWh förväntas landa på.

I uträkningen har man utgått från tre prislägen på elen: 3:50, 5:50 samt 7:50 per kilowattimme.

Kan bli över 20 000 kronor

Dyraste månaden förväntas bli i januari 2023 då en standardvilla normalt förbrukar 2 792 kilowattimmar.

Med ett elpris på 7:50 per kWh skulle elräkningen då landa på 20 940 kronor, enligt tidningens beräkningar.

Om priset istället ligger på 5:50 uppgår elräkningen till 15 356 kronor, och vid 3:50 behöver man betala 9 772 kronor.

Lägst i november

Som minst skulle månadsnotan bli i november det här året.

Då skulle räkningen kunna sjunka till 7 046 kronor, om man har tur att få ett avtal som kostar 3:50 kronor per kilowattimme.

Binder upp sig på desperata avtal

Flera elbolag erbjuder nu fasta avtal med så höga priser som 7:88 kronor per kWh, vilket är fallet i elområde 4 i södra Sverige.

En hel del hushåll tenderar att binda upp sig på dessa, trots de höga kostnaderna.

– Annars är risken att priserna går upp till en nivå som man inte känner till i förväg. Man måste kunna leva med den risken, hushållsekonomin måste tåla den, säger Thomas Björkström till DN.

Högkostnadsskydd dröjer

Många hushåll skriker högt efter det högkostnadsskydd som Moderaterna lovade skulle vara på plats 1 november om högerpartierna vann valet.

Igår lämnade dock partiet besked om att det kan dröja längre än så innan åtgärden kan finnas på plats, beroende på hur snabbt regeringsbildningen sker och hur fort Svenska kraftnät kan arbeta.

– Vår ambition är att försöka få det här högkostnadsskyddet på plats så snart som det går. Problemet är att Svenska kraftnät just nu arbetar efter en annan tidsplan, som gavs av den här regeringen, säger Carl-Oskar Bohlin (M), partiets energipolitiska talesperson, till Svenska Dagbladet.

"Kräver nya instruktioner"

Den socialdemokratiska regeringen har sedan tidigare satt datumet 15 november som deadline för Svenska kraftnät att återkoppla på hur ett högkostnadsskydd skulle kunna utformas.

Carl-Oskar Bohlin hoppas kunna snabba på processen när en ny regering har tillträtt, vilket är en nödvändighet om Ulf Kristersson ska hinna infria sitt löfte.

– Det krävs att de får en ny instruktion från en regering helt enkelt, säger han.

Foto: T. Barbhulya

Text: Redaktionen

Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 30

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 30

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen