SVERIGE: Så dyr beräknas elräkningen bli i vinter

2022 10 09

Elräkningarna i vinter kan mycket väl skena i väg till att landa på mer än 15 000 kronor i månaden.

Åtminstone för en eluppvärmd standardvilla, rapporterar Dagens Nyheter.

Ett uppskattning som lär slå mycket hårt mot många hushåll i Sverige, som redan fått känna på en kraftig stegring i elpriserna under sommaren och den tidiga hösten.

– Vi rekommenderar folk att spara pengar i förväg, säger Thomas Björkström på Konsumenternas energimarknadsbyrå, till tidningen.

Tre prislägen

DN har med hjälp av siffror från Statistiska centralbyrån räknat på hur mycket kostnaden för en eluppvärmd villa som förbrukar 20.000 kWh förväntas landa på.

I uträkningen har man utgått från tre prislägen på elen: 3:50, 5:50 samt 7:50 per kilowattimme.

Kan bli över 20 000 kronor

Dyraste månaden förväntas bli i januari 2023 då en standardvilla normalt förbrukar 2 792 kilowattimmar.

Med ett elpris på 7:50 per kWh skulle elräkningen då landa på 20 940 kronor, enligt tidningens beräkningar.

Om priset istället ligger på 5:50 uppgår elräkningen till 15 356 kronor, och vid 3:50 behöver man betala 9 772 kronor.

Lägst i november

Som minst skulle månadsnotan bli i november det här året.

Då skulle räkningen kunna sjunka till 7 046 kronor, om man har tur att få ett avtal som kostar 3:50 kronor per kilowattimme.

Binder upp sig på desperata avtal

Flera elbolag erbjuder nu fasta avtal med så höga priser som 7:88 kronor per kWh, vilket är fallet i elområde 4 i södra Sverige.

En hel del hushåll tenderar att binda upp sig på dessa, trots de höga kostnaderna.

– Annars är risken att priserna går upp till en nivå som man inte känner till i förväg. Man måste kunna leva med den risken, hushållsekonomin måste tåla den, säger Thomas Björkström till DN.

Högkostnadsskydd dröjer

Många hushåll skriker högt efter det högkostnadsskydd som Moderaterna lovade skulle vara på plats 1 november om högerpartierna vann valet.

Igår lämnade dock partiet besked om att det kan dröja längre än så innan åtgärden kan finnas på plats, beroende på hur snabbt regeringsbildningen sker och hur fort Svenska kraftnät kan arbeta.

– Vår ambition är att försöka få det här högkostnadsskyddet på plats så snart som det går. Problemet är att Svenska kraftnät just nu arbetar efter en annan tidsplan, som gavs av den här regeringen, säger Carl-Oskar Bohlin (M), partiets energipolitiska talesperson, till Svenska Dagbladet.

"Kräver nya instruktioner"

Den socialdemokratiska regeringen har sedan tidigare satt datumet 15 november som deadline för Svenska kraftnät att återkoppla på hur ett högkostnadsskydd skulle kunna utformas.

Carl-Oskar Bohlin hoppas kunna snabba på processen när en ny regering har tillträtt, vilket är en nödvändighet om Ulf Kristersson ska hinna infria sitt löfte.

– Det krävs att de får en ny instruktion från en regering helt enkelt, säger han.

Foto: T. Barbhulya

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen