SVERIGE: Så dyr beräknas elräkningen bli i vinter

2022 10 09

Elräkningarna i vinter kan mycket väl skena i väg till att landa på mer än 15 000 kronor i månaden.

Åtminstone för en eluppvärmd standardvilla, rapporterar Dagens Nyheter.

Ett uppskattning som lär slå mycket hårt mot många hushåll i Sverige, som redan fått känna på en kraftig stegring i elpriserna under sommaren och den tidiga hösten.

– Vi rekommenderar folk att spara pengar i förväg, säger Thomas Björkström på Konsumenternas energimarknadsbyrå, till tidningen.

Tre prislägen

DN har med hjälp av siffror från Statistiska centralbyrån räknat på hur mycket kostnaden för en eluppvärmd villa som förbrukar 20.000 kWh förväntas landa på.

I uträkningen har man utgått från tre prislägen på elen: 3:50, 5:50 samt 7:50 per kilowattimme.

Kan bli över 20 000 kronor

Dyraste månaden förväntas bli i januari 2023 då en standardvilla normalt förbrukar 2 792 kilowattimmar.

Med ett elpris på 7:50 per kWh skulle elräkningen då landa på 20 940 kronor, enligt tidningens beräkningar.

Om priset istället ligger på 5:50 uppgår elräkningen till 15 356 kronor, och vid 3:50 behöver man betala 9 772 kronor.

Lägst i november

Som minst skulle månadsnotan bli i november det här året.

Då skulle räkningen kunna sjunka till 7 046 kronor, om man har tur att få ett avtal som kostar 3:50 kronor per kilowattimme.

Binder upp sig på desperata avtal

Flera elbolag erbjuder nu fasta avtal med så höga priser som 7:88 kronor per kWh, vilket är fallet i elområde 4 i södra Sverige.

En hel del hushåll tenderar att binda upp sig på dessa, trots de höga kostnaderna.

– Annars är risken att priserna går upp till en nivå som man inte känner till i förväg. Man måste kunna leva med den risken, hushållsekonomin måste tåla den, säger Thomas Björkström till DN.

Högkostnadsskydd dröjer

Många hushåll skriker högt efter det högkostnadsskydd som Moderaterna lovade skulle vara på plats 1 november om högerpartierna vann valet.

Igår lämnade dock partiet besked om att det kan dröja längre än så innan åtgärden kan finnas på plats, beroende på hur snabbt regeringsbildningen sker och hur fort Svenska kraftnät kan arbeta.

– Vår ambition är att försöka få det här högkostnadsskyddet på plats så snart som det går. Problemet är att Svenska kraftnät just nu arbetar efter en annan tidsplan, som gavs av den här regeringen, säger Carl-Oskar Bohlin (M), partiets energipolitiska talesperson, till Svenska Dagbladet.

"Kräver nya instruktioner"

Den socialdemokratiska regeringen har sedan tidigare satt datumet 15 november som deadline för Svenska kraftnät att återkoppla på hur ett högkostnadsskydd skulle kunna utformas.

Carl-Oskar Bohlin hoppas kunna snabba på processen när en ny regering har tillträtt, vilket är en nödvändighet om Ulf Kristersson ska hinna infria sitt löfte.

– Det krävs att de får en ny instruktion från en regering helt enkelt, säger han.

Foto: T. Barbhulya

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen

Turkiet har fått nog – ultimatum till Ryssland

2026 11 06

Den turkiska regeringen sätter ned foten mot Ryssland.

Sänk priset.

Annars köper vi inte.

Så lyder Turkiets skarpa krav på Moskva när det gäller import av rysk gas.

Enligt Alparslan Bayraktar, den turkiska energi- och naturresursministern, kommer landet att hitta andra sätt att få in naturgas om ryssarna inte går med på att ge Turkiet rabatt.

– Anledningen till att vi köper mindre gas från Ryssland och mer gas från USA har ett mycket enkelt svar. Inte politik, utan pris. Ryssland är extremt dyrt, säger ministern enligt Turkiye Today.

Letar alternativ

Turkiet avser dock inte att stänga kranen helt. Landet kommer sannolikt fortsätta köpa rysk gas, men letar samtidigt efter mer gynnsamma erbjudanden.

Den turkiske ministern menar dock att “oöverkomliga kostnader” påskyndar övergången till andra leveranser.

– På energiefterfrågesidan, eftersom gas är extremt dyrt, tvingar man i princip människor att hitta alternativ – antingen alternativa gaskanaler, billigare gas, konkurrenskraftig gas eller alternativa bränslen, säger Alparslan Bayraktar.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Kan bli hårt slag

För drygt 20 år sedan dominerade Ryssland den turkiska marknaden. Nästan 64 procent av Turkiets totala import av naturgas kom då från Ryssland. I början av 2025 hade andelen sjunkit till ungefär 37 procent, enligt turkisk media.

Tomrummet har framför allt fyllts av flöden från Azerbajdzjan som nu står för ungefär 22 procent av den turkiska importen. Det har även skett en kraftig ökning av amerikansk naturgas.

Ytterligare en minskning av tukriska inköp skulle bli ett hårt slag mot ryska Gazprom, som förlorat majoriteten av sina europeiska kunder, skriver The Moscow Times.

Kina och Turkiet är fortsatt de största köparna av rysk naturgas. Till Kina säljs gasen kraftigt rabatterat, enligt Bloomberg.

Läs mer: Trump kan rundas – öppnar ny möjlighet för Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen