JUST NU: Så ”blåser” Ryssland västvärlden

2022 08 12

Men företagens produkter säljs fortfarande i Ryssland. Invånare kan köpa en ny BMW, nya kläder från Zara eller den senaste mobiltelefonen från Apple. 

Anledningen: 

En ny rysk lag om ”parallell import”.

Tack vare den nya lagen kan konsumenter fortfarande köpa varor från företag som stoppat sin verksamhet i landet, rapporterar The Guardian.

Lagen innebär att Ryssland numera tillåter ryska företag att att köpa varor från vilket företag som helst utanför Ryssland, utan ett godkännande från varumärkesägarna.

– De produkter som nu kommer till Ryssland är ofta ursprungligen avsedda för export till länder som ingår i den Moskva-ledda Eurasian Economic Union (EEU) och som Moskva delar en tullunion med: Armenien, Vitryssland, Kazakstan och Kirgizistan. Produkterna skickas sedan till Ryssland och säljs på marknaden. Västerländska företag förlorar all kontroll över sin distribution och försäljning, uppger The Guardian.

Kläder för miljoner

I en intervju med tidningen berättar den ryska fastighetsinvesteraren Alexander Gorbunov om hur han utnyttjat den nya lagen.

Han har köpt kläder från det spanska märket Zara för 1,5-2 miljoner rubel, motsvarande drygt 280 000 svenska kronor.

Kläderna fyller numera butikshyllorna i hans nyöppnade butik.

Zara valde att stänga sina butiker i landet efter att invasionen inleddes.

Nya smartphones 

Affären Re:store, en butik i Moskva som säljer smartphones, är fylld av iPhone 13 Pro och Pro Max i alpingrönt – en version som Apple släppte efter att företaget stängt ner verksamheten i Ryssland.

I september släpper företaget sin senaste smartphone, iPhone 14. Även den kommer att finnas i  det ryska sortimentet, erfar The Guardian.

– Det kommer att ta ungefär en månad, men vi kommer att få den, säger en säljare till tidningen.

Viktigt för Putin

När Kreml lanserade lagen i slutet av maj sa landets diktator Vladimir Putin att den skulle låta ryssarna fortsätta att importera varor i ”lyxklass”.  

I takt med att kriget i Ukraina drar ut på tiden är det viktigt för Putin att invånare i landets stora städer håller humöret uppe och har en fortsatt tillgång till västerländska ”lyxvaror”.

– Parallellimport spelar en viktig roll för att se till att livet inte störs av kriget. Putin vill inte att ryssarna ska ändra sina vanor på grund av kriget. Han vill att de ska fortsätta att leva som förut. Västerländska konsumentprodukter som kan se obetydliga ut kan ha ett stort värde för den genomsnittlige ryssen, säger sociologen Grigory Yudin till The Guardian.

Foto: President of Russia Office resp C S. Mercantile

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen