JUST NU: S-ledaren ger sin syn på nya flyktingpolitiken

2022 10 25

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, säger hon till Expressen.

Sveriges före detta statsminister anser att regeringens nya reformprogram inte innebär någon större förändring.

Enligt Magdalena Andersson genomfördes de största förändringarna i Sveriges rätts- och migrationspolitik under 2015 när S-regeringen satt vid makten.

– Den stora omläggningen av migrationspolitiken genomförde vi socialdemokrater efter flyktingkrisen 2015, med kraftiga åtstramningar av politiken. Nu får vi se vilka konkreta förslag de kommer med och lägger fram. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, säger hon till Expressen.

Kritik från vänstern

Regeringens nya migrationspolitik har tidigare mött stark kritik. Framför allt från vänsterhåll.

V-ledaren Nooshi Dadgostar reagerade starkt på specifika formuleringar i det avtal som Ulf Kristersson (M) slutit med Ebba Busch (KD, Johan Pehrson (L) och Jimmie Åkesson (SD).

Formuleringar som man enligt partiledaren “annars mest känner igen från auktoritära regimer” – till exempel att man inte får “missakta landet”.

– Det är mycket starka auktoritära inslag som syftar till att försämra för många människor, jag ser inga förbättringar, framhöll Nooshi Dadgostar i en intervju med SVT.

Flera reformer

Följande reformer inom migration- och kriminalpolitiken kommer att genomföras enligt avtalet:

• Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden
• Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller
• Intensifierat återvändandearbete
• Skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring
• Transitcenter under hela asylprocessen
• Utvisning på grund av bristande vandel
• Skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall
• Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället
• Dubbla straff för gängkriminella
• Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
• Effektivare hemliga tvångsmedel
• Visitationszoner, anonyma vittnen och vistelseförbud
• Avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år och avskaffande av dagens mängdrabatt. Samtidigt tas krafttag för att förebygga brott med ökat föräldraansvar
• Fler omhändertaganden enligt LVU och en utredning av sänkt straffmyndighetsålder
• En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott
• Föräldrastödsprogram byggs ut
• En fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen genomförs i syfte att bland annat skärpa straffen för vålds- och sexualbrott
• Polisen, kriminalvården och övriga myndigheter inom rättsväsendet kommer expandera kraftigt
• Källa: Tidöavtalet

Läs hela avtalet mellan M, KD, L och SD här

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Kraftig branschvarning – 800 000 kan förlora jobbet

2023 12 09

Den kraftiga varningen kommer nu i samband med en omfattande omställning inom industrin.

Om en sådan överhuvudtaget ska vara möjlig krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det krävs också till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhåller arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, i ett pressmeddelande.

Vädjar till statsministern

Varningen kommer efter att Industrirådet, som representerar samtliga parter inom industrin, släppt rapporten “Elektrifiering är nyckeln till framgång”.

I rapporten lyfts det fram förslag på reformer – som ska innebära snabba och kraftiga utbyggnader av elproduktion och elnät i Sverige.

Nu vädjar IKEM till statsministern och regeringen att agera.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige, säger Malin Johansson, energi- och klimatansvarig i organisationen.

– Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet.

Två alternativ

IKEM understryker att det är helt avgörande för näringslivet att genomgå klimatomställningen.

Men som läget ser ut just nu ser man bara två scenarier utspela sig.

– Antingen tar staten ansvar för svensk elförsörjning genom en kraftig utbyggnad av näten, säger Malin Johansson

– Då kan en konkurrenskraftig och grön industri blomstra. 50 000 nya jobb kommer att skapas och Sverige kan upprätthålla sin roll som ledande industrination, säger Malin Johansson.

"Regeringen ska inte förvänta sig"

Det andra alternativet är betydligt värre, enligt IKEM, och innebär stora konsekvenser.

– Men får företagen inte den fossilfria el som krävs, som kemiindustrin i Västra Götaland, så blir det heller ingen omställning, betonar organisationens klimatansvariga vidare.

– Då ska regeringen inte heller förvänta sig att företagen kommer kunna investera och finnas i Sverige, avslutar Malin Johansson.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen