Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.

"Jag hör inga röster"

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen