“Rustar för strid” – pekar ut konflikt

2023 05 16

Sverigedemokraterna kavlar upp ärmarna för att ta plats i en ny prestigefråga.

Partiet har sedan Tidöavtalet kom på plats fått ett stort inflytande över migrationspolitiken.

Nu laddar Jimmie Åkesson och resten av SD för nästa ämne att göra anspråk på – nämligen klimatet.

Frågan har vid flera tillfällen beskrivits som ett “kulturkrig” med folket mot eliten, och SVT framhåller nu att SD “rustar för strid” om klimatpolitiken.

"Sliter sönder tillvaron"

Tv-kanalen refererar till en ny dokumentär kallad “Klimatdemokraterna” som fångar hur SD “förbereder sig på strid”.

Och enligt partiets landsbygdspolitiska talesperson Mattias Karlsson utkristalliserar sig en tydlig konflikt.

– Människor tycker att pålagorna som vi tagit på oss slår sönder deras tillvaro i allt för hög utsträckning, säger han enligt SVT.

Framgångsreceptet för SD

SD är det enda partiet i riksdagen som inte erkänner klimatfrågan som en kris.

– Jag har inte sett något vetenskapligt stöd för att det är så här och nu, sade partiledare Jimmie Åkesson förra året.

Enligt Niklas Harring, statsvetare vid Göteborgs universitet, är det svårt att bilda opinion på att påstå att klimatforskning är en bluff. Men att tona ned problemet skulle kunna vara framgångsrikt för partiet.

Han syftar både på varför svenskar ska “lösa” globala frågor och varför besluten tas internationellt.

– Då kanske man kan spela upp den här konflikten mellan en global elit och “en vanlig väljare”.

Käppar i hjulet

Ställningen i klimatfrågan har vid flera tillfällen satt käppar i hjulet för regeringen.

I början av året påtalade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att hela regeringen kan falla om SD blockerar vad man anser vara en ambitiös klimatpolitik.

– Så om vi skulle se att jag till exempel som klimat- och miljöminister inte lyckas åstadkomma de förändringar jag vill se, då kommer jag att lämna regeringen och mitt parti kommer att lämna regeringen, sade ministern vid tillfället.

Blev överens

De fyra partierna i Tidöavtalet blev dock nyligen överens om en sänkning av reduktionsplikten till sex procent.

För mycket, enligt röster som hävdar att det kommer få konsekvenser.

– Det slår undan benen på den överenskommelse som politiken hade med drivmedelsbranschen om omställningen, och det kommer slå undan benen på våra möjligheter att nå klimatmålen, säger bland annat branschorganisationen Drivkraft Sveriges vd Jessica Alenius till Expressen.

LÄS MER: SD vill skapa ny invandringsfråga

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen