“Rustar för strid” – pekar ut konflikt

2023 05 16

Partiet har sedan Tidöavtalet kom på plats fått ett stort inflytande över migrationspolitiken.

Nu laddar Jimmie Åkesson och resten av SD för nästa ämne att göra anspråk på – nämligen klimatet.

Frågan har vid flera tillfällen beskrivits som ett “kulturkrig” med folket mot eliten, och SVT framhåller nu att SD “rustar för strid” om klimatpolitiken.

"Sliter sönder tillvaron"

Tv-kanalen refererar till en ny dokumentär kallad “Klimatdemokraterna” som fångar hur SD “förbereder sig på strid”.

Och enligt partiets landsbygdspolitiska talesperson Mattias Karlsson utkristalliserar sig en tydlig konflikt.

– Människor tycker att pålagorna som vi tagit på oss slår sönder deras tillvaro i allt för hög utsträckning, säger han enligt SVT.

Framgångsreceptet för SD

SD är det enda partiet i riksdagen som inte erkänner klimatfrågan som en kris.

– Jag har inte sett något vetenskapligt stöd för att det är så här och nu, sade partiledare Jimmie Åkesson förra året.

Enligt Niklas Harring, statsvetare vid Göteborgs universitet, är det svårt att bilda opinion på att påstå att klimatforskning är en bluff. Men att tona ned problemet skulle kunna vara framgångsrikt för partiet.

Han syftar både på varför svenskar ska “lösa” globala frågor och varför besluten tas internationellt.

– Då kanske man kan spela upp den här konflikten mellan en global elit och “en vanlig väljare”.

Käppar i hjulet

Ställningen i klimatfrågan har vid flera tillfällen satt käppar i hjulet för regeringen.

I början av året påtalade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att hela regeringen kan falla om SD blockerar vad man anser vara en ambitiös klimatpolitik.

– Så om vi skulle se att jag till exempel som klimat- och miljöminister inte lyckas åstadkomma de förändringar jag vill se, då kommer jag att lämna regeringen och mitt parti kommer att lämna regeringen, sade ministern vid tillfället.

Blev överens

De fyra partierna i Tidöavtalet blev dock nyligen överens om en sänkning av reduktionsplikten till sex procent.

För mycket, enligt röster som hävdar att det kommer få konsekvenser.

– Det slår undan benen på den överenskommelse som politiken hade med drivmedelsbranschen om omställningen, och det kommer slå undan benen på våra möjligheter att nå klimatmålen, säger bland annat branschorganisationen Drivkraft Sveriges vd Jessica Alenius till Expressen.

LÄS MER: SD vill skapa ny invandringsfråga

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen