JUST NU: Risk för nytt flygkaos i Sverige – piloter kan portas från jobbet

2022 06 23

Flygbolaget SAS kommer att svara på eventuell strejk med en så kallad lockout.

Efter att Arlanda tycks ha fått bukt med de värsta köerna kommer nästa smäll mot flygplatsen. 

Den 9 juni varslade 900 piloter om strejk – efter att förhandlingarna mellan SAS ledning och pilotfacket strandat.

Nu kan SAS kontra med att möta strejkhotet med en så kallad lockout, rapporterar norska NRK.

Stänger av piloterna

En lockout innebär att arbetsgivaren använder sig av ett liknande påtryckningsmedel som en strejk.

Man stänger helt enkelt av anställda från att få utföra sina jobb, vilket nu kan komma att påverka de som tänkt resa med flygbolaget från Arlanda.

Deadline 29 juni

Svensk Pilotförening har satt 29 juni som deadline, skriver NRK. 

Om ingen överenskommelse nåtts vid det laget går SAS bas på Arlanda ut i strejk.

Sätter hårt mot hårt

Att flygbolaget svarar med ett lockoutbesked motiveras av att facket sade upp kollektivavtalet med SAS och utlyste totalstrejk.

Enligt SAS måste beskedet tolkas i bakgrund av pilotfackets starka strejkvarsel, visar brev som NRK har tagit del av.

Drabbar Arlanda

SAS syfte med lockouten är att få facket att lägga ned stridsyxan och förebygga så mycket skada som möjligt för företaget om konflikten urartar, står det vidare i brevet.

Lockouten skulle i så fall börja gälla på Arlanda från och med 00.01 den 29 juni.

Oklart om Norge och Danmark

Det är ännu inte klart om samma besked kan drabba Norge och Danmark.

– I Sverige är det ganska vanligt att arbetsgivaren gör en så kallad spegellockout, i situationer där varsel om strejk har lämnats. Det finns olika regler och processer i de olika länderna och vi återkommer till vad som är nästa steg i Norge respektive Danmark, säger Tonje Sund, presschef på SAS, till NRK.

Tiotusentals resenärer kan påverkas dagligen

Svensk Pilotförening varnade för två veckor sedan att en strejk kan påverka uppemot 250 avgångar och 45 000 resenärer dagligen. 

– Blir det en strejk så ligger hela ansvaret på ledningen. Vi kan inte ta ansvar för att de inte vill ingå avtal med oss, säger Martin Lindgren, ordförande i SAS-sektionen på Svensk Pilotförening, till Dagens Nyheter.

Svår ekonomisk situation

Piloternas besked kommer under en period då SAS befinner sig i en svår ekonomisk knipa.

Flygjätten redovisade nyligen en miljardförlust.

Enligt Martin Lindgren har piloterna fått ta smällen.

– Vi skulle gärna gå med på ett avtal nu som innebar att vi tar smällen genom att avstå löneökningar, eftersom att SAS är i en svår position. Men då vill vi också få vara en del av framtiden i det här flygbolaget. Det SAS kommunicerar nu är att om vi går med på försämringar på uppemot 30 procent i löner och villkor så kan vi få behålla en tredjedel av våra jobb, resten kommer gå till andra, säger Martin Lindgren.


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen