JUST NU: Risk för nytt flygkaos i Sverige – piloter kan portas från jobbet

2022 06 23

Flygbolaget SAS kommer att svara på eventuell strejk med en så kallad lockout.

Efter att Arlanda tycks ha fått bukt med de värsta köerna kommer nästa smäll mot flygplatsen. 

Den 9 juni varslade 900 piloter om strejk – efter att förhandlingarna mellan SAS ledning och pilotfacket strandat.

Nu kan SAS kontra med att möta strejkhotet med en så kallad lockout, rapporterar norska NRK.

Stänger av piloterna

En lockout innebär att arbetsgivaren använder sig av ett liknande påtryckningsmedel som en strejk.

Man stänger helt enkelt av anställda från att få utföra sina jobb, vilket nu kan komma att påverka de som tänkt resa med flygbolaget från Arlanda.

Deadline 29 juni

Svensk Pilotförening har satt 29 juni som deadline, skriver NRK. 

Om ingen överenskommelse nåtts vid det laget går SAS bas på Arlanda ut i strejk.

Sätter hårt mot hårt

Att flygbolaget svarar med ett lockoutbesked motiveras av att facket sade upp kollektivavtalet med SAS och utlyste totalstrejk.

Enligt SAS måste beskedet tolkas i bakgrund av pilotfackets starka strejkvarsel, visar brev som NRK har tagit del av.

Drabbar Arlanda

SAS syfte med lockouten är att få facket att lägga ned stridsyxan och förebygga så mycket skada som möjligt för företaget om konflikten urartar, står det vidare i brevet.

Lockouten skulle i så fall börja gälla på Arlanda från och med 00.01 den 29 juni.

Oklart om Norge och Danmark

Det är ännu inte klart om samma besked kan drabba Norge och Danmark.

– I Sverige är det ganska vanligt att arbetsgivaren gör en så kallad spegellockout, i situationer där varsel om strejk har lämnats. Det finns olika regler och processer i de olika länderna och vi återkommer till vad som är nästa steg i Norge respektive Danmark, säger Tonje Sund, presschef på SAS, till NRK.

Tiotusentals resenärer kan påverkas dagligen

Svensk Pilotförening varnade för två veckor sedan att en strejk kan påverka uppemot 250 avgångar och 45 000 resenärer dagligen. 

– Blir det en strejk så ligger hela ansvaret på ledningen. Vi kan inte ta ansvar för att de inte vill ingå avtal med oss, säger Martin Lindgren, ordförande i SAS-sektionen på Svensk Pilotförening, till Dagens Nyheter.

Svår ekonomisk situation

Piloternas besked kommer under en period då SAS befinner sig i en svår ekonomisk knipa.

Flygjätten redovisade nyligen en miljardförlust.

Enligt Martin Lindgren har piloterna fått ta smällen.

– Vi skulle gärna gå med på ett avtal nu som innebar att vi tar smällen genom att avstå löneökningar, eftersom att SAS är i en svår position. Men då vill vi också få vara en del av framtiden i det här flygbolaget. Det SAS kommunicerar nu är att om vi går med på försämringar på uppemot 30 procent i löner och villkor så kan vi få behålla en tredjedel av våra jobb, resten kommer gå till andra, säger Martin Lindgren.


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen