Riksbanken ger besked om räntan

2024 04 09

Igår uttryckte sig riksbankschefen Erik Thedéen mycket försiktigt om kommande räntesänkningar.

– Riskerna för bakslag finns fortfarande kvar. Inte minst skapar växelkursens utveckling osäkerhet. En svagare krona skulle kunna ge oönskade inflationsimpulser.

Så sade Erik Thedéen inför det sista inflationsbeskedet som kommer på fredag innan räntebeskedet 8 maj.

Därmed sjönk många förhoppningar på en räntesänkning redan i maj.

Nu ger riksbankschefen ett nytt besked.

Han menar att prognosen ser god ut.

– Vi ser att vi kan sänka räntan antingen i maj eller juni. Men det beror ju förstås på att också våra prognoser slår in, det vill säga att inflationen fortsätter och att kronan inte blir kraftigt försvagad, säger Erik Thedéen till Sveriges Radio.

Oljepriset en orosfaktor

Riksbankschefen understryker att myndigheten är ganska säker på att prognosen slår in, men garderar sig samtidigt för flera omständigheter som kan hindra en sänkning.

Och då handlar det inte bara om en försvagad krona, vilket har varit fallet den senaste tiden.

– Vi har också en orolig omvärld som skulle kunna trycka upp oljepriset eller göra det dyrare att leverera varor. Så det är inte hundra procent, vi har sagt att det finns en möjlighet, säger Erik Thedéen.

Nordea: "Inte guld och gröna skogar"

Efter att Erik Thedéen igår träffade Nordea för samtal om ränteprognosen har storbanken uttalat sig.

Bankens chefsekonom Annika Winsth menar att riksbankschefen försöker minska hushållens förhoppningar om snabba räntesänkningar.

En alltför optimistisk prognos skulle kunna leda till att hushållen öppnar plånboken och shoppar loss, vilket riskerar att elda på inflationen. Därför sprider Thedéen budskapet om att prognosen för framtida räntesänkningar är osäker, konstaterar Nordeas chefsekonom.

– Jag tror att Riksbanken känner att de vill skicka signalen till hushållen: sakta i backarna. Det är inte guld och gröna skogar runt hörnet, säger Annika Winsth till SvD och pekar på att Nordea förutspår dubbelt så många räntesänkningar som Riksbanken under året.

Flera tror på räntesänkning

Tre av Sveriges storbanker, Nordea, SBAB och Swedbank, tror att Riksbanken sänker räntan den 8 maj.

Handelsbanken tror att det sker först den 20 augusti.

– Vi tänker att räntan på lång sikt kommer att cirkulera kring 2,25 procent beroende på konjunkturen. Då kan man räkna med boräntor kring 3,5 till 4 procent, sade Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, till DN tidigare i år.

Foto: Johanna Hanno, Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen