Riksbanken ger besked om räntan

2024 04 09

Igår uttryckte sig riksbankschefen Erik Thedéen mycket försiktigt om kommande räntesänkningar.

– Riskerna för bakslag finns fortfarande kvar. Inte minst skapar växelkursens utveckling osäkerhet. En svagare krona skulle kunna ge oönskade inflationsimpulser.

Så sade Erik Thedéen inför det sista inflationsbeskedet som kommer på fredag innan räntebeskedet 8 maj.

Därmed sjönk många förhoppningar på en räntesänkning redan i maj.

Nu ger riksbankschefen ett nytt besked.

Han menar att prognosen ser god ut.

– Vi ser att vi kan sänka räntan antingen i maj eller juni. Men det beror ju förstås på att också våra prognoser slår in, det vill säga att inflationen fortsätter och att kronan inte blir kraftigt försvagad, säger Erik Thedéen till Sveriges Radio.

Oljepriset en orosfaktor

Riksbankschefen understryker att myndigheten är ganska säker på att prognosen slår in, men garderar sig samtidigt för flera omständigheter som kan hindra en sänkning.

Och då handlar det inte bara om en försvagad krona, vilket har varit fallet den senaste tiden.

– Vi har också en orolig omvärld som skulle kunna trycka upp oljepriset eller göra det dyrare att leverera varor. Så det är inte hundra procent, vi har sagt att det finns en möjlighet, säger Erik Thedéen.

Nordea: "Inte guld och gröna skogar"

Efter att Erik Thedéen igår träffade Nordea för samtal om ränteprognosen har storbanken uttalat sig.

Bankens chefsekonom Annika Winsth menar att riksbankschefen försöker minska hushållens förhoppningar om snabba räntesänkningar.

En alltför optimistisk prognos skulle kunna leda till att hushållen öppnar plånboken och shoppar loss, vilket riskerar att elda på inflationen. Därför sprider Thedéen budskapet om att prognosen för framtida räntesänkningar är osäker, konstaterar Nordeas chefsekonom.

– Jag tror att Riksbanken känner att de vill skicka signalen till hushållen: sakta i backarna. Det är inte guld och gröna skogar runt hörnet, säger Annika Winsth till SvD och pekar på att Nordea förutspår dubbelt så många räntesänkningar som Riksbanken under året.

Flera tror på räntesänkning

Tre av Sveriges storbanker, Nordea, SBAB och Swedbank, tror att Riksbanken sänker räntan den 8 maj.

Handelsbanken tror att det sker först den 20 augusti.

– Vi tänker att räntan på lång sikt kommer att cirkulera kring 2,25 procent beroende på konjunkturen. Då kan man räkna med boräntor kring 3,5 till 4 procent, sade Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, till DN tidigare i år.

Foto: Johanna Hanno, Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen