Riksbanken ger besked om räntan

2024 04 09

Igår uttryckte sig riksbankschefen Erik Thedéen mycket försiktigt om kommande räntesänkningar.

– Riskerna för bakslag finns fortfarande kvar. Inte minst skapar växelkursens utveckling osäkerhet. En svagare krona skulle kunna ge oönskade inflationsimpulser.

Så sade Erik Thedéen inför det sista inflationsbeskedet som kommer på fredag innan räntebeskedet 8 maj.

Därmed sjönk många förhoppningar på en räntesänkning redan i maj.

Nu ger riksbankschefen ett nytt besked.

Han menar att prognosen ser god ut.

– Vi ser att vi kan sänka räntan antingen i maj eller juni. Men det beror ju förstås på att också våra prognoser slår in, det vill säga att inflationen fortsätter och att kronan inte blir kraftigt försvagad, säger Erik Thedéen till Sveriges Radio.

Oljepriset en orosfaktor

Riksbankschefen understryker att myndigheten är ganska säker på att prognosen slår in, men garderar sig samtidigt för flera omständigheter som kan hindra en sänkning.

Och då handlar det inte bara om en försvagad krona, vilket har varit fallet den senaste tiden.

– Vi har också en orolig omvärld som skulle kunna trycka upp oljepriset eller göra det dyrare att leverera varor. Så det är inte hundra procent, vi har sagt att det finns en möjlighet, säger Erik Thedéen.

Nordea: "Inte guld och gröna skogar"

Efter att Erik Thedéen igår träffade Nordea för samtal om ränteprognosen har storbanken uttalat sig.

Bankens chefsekonom Annika Winsth menar att riksbankschefen försöker minska hushållens förhoppningar om snabba räntesänkningar.

En alltför optimistisk prognos skulle kunna leda till att hushållen öppnar plånboken och shoppar loss, vilket riskerar att elda på inflationen. Därför sprider Thedéen budskapet om att prognosen för framtida räntesänkningar är osäker, konstaterar Nordeas chefsekonom.

– Jag tror att Riksbanken känner att de vill skicka signalen till hushållen: sakta i backarna. Det är inte guld och gröna skogar runt hörnet, säger Annika Winsth till SvD och pekar på att Nordea förutspår dubbelt så många räntesänkningar som Riksbanken under året.

Flera tror på räntesänkning

Tre av Sveriges storbanker, Nordea, SBAB och Swedbank, tror att Riksbanken sänker räntan den 8 maj.

Handelsbanken tror att det sker först den 20 augusti.

– Vi tänker att räntan på lång sikt kommer att cirkulera kring 2,25 procent beroende på konjunkturen. Då kan man räkna med boräntor kring 3,5 till 4 procent, sade Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, till DN tidigare i år.

Foto: Johanna Hanno, Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen