3 mars 2026

Riksbanken ger besked om bankkrisen

2023 03 14

Bankkraschen i USA kommer inte att leda till en ekonomisk kris i Sverige.

Den bedömningen gör Riksbanken i dag, tisdag. 

Riksbankschefen Erik Thedéen tonar ner risken för en ny finanskris.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, säger han i ett uttalande på tisdagsförmiddagen.

Han tillägger: 

– De direkta exponeringarna gentemot dessa aktörer är även begränsade hos de svenska bankerna. Samtidigt är det inte ovanligt att turbulens på de utländska kapitalmarknaderna smittar av sig på Sverige. Vi bevakar därför situationen noggrant och har som alltid beredskap att vidta åtgärder om den snabbt skulle förändras.

Bakgrund

Tre amerikanska banker har kraschat de senaste dagarna – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

SVB var USA:s 16:e största bank innan kraschen och hade tillgångar på motsvarande 2 200 miljarder kronor.

Det höga ränteläget i USA föranledde kraschen.

Flera av bankens kunder började ta ut mer och mer pengar i takt med att räntan steg. För att kunna betala ut pengarna började SVB sälja obligationer. På grund av den höga räntan tvingades banken sälja med förlust.

När förlustaffärerna fick allt större uppmärksamhet började fler kunder ta ut pengar från banken, vilket tvingade SVB att sälja fler obligationer.

Det uppstod en så kallad bankrusning och till slut kastades banken omkull.

Så påverkas Sverige

Svenska pensionsbolaget Alecta hade ett större innehav i SVB och Signature Bank.

Alecta räknar med att förlora minst tolv miljarder kronor efter bankkrascherna, vilket i förlängningen kan drabba pensionsbolagets kunder.

Miljardförlusten beräknas dock inte innebära en  större förlust för svenska pensionärer.

Det förklarar Kristian Åström, ekonomireporter på SR Ekot.

– Eftersom Alecta är överkapitaliserat, vilket innebär att de har mer pengar än vad de har i åtagande att betala ut i framtiden, så behöver det inte betyda något för tjänstepensionstagarna, säger han till radion.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen


Historiskt besked för SD

2026 07 28

Sverigedemokraterna har nått en milstolpe som länge endast har förknippats med Socialdemokraterna.

SD kommer för första gången i partiets historia att kandidera till riksdagen, samtliga regioner och i landets alla kommuner i höstens val.

Beskedet innebär att SD och S blir de enda partierna som kandiderar överallt i årets val. Det blir också första gången sedan 2010 som ett annat parti än Socialdemokraterna kandiderar överallt i hela landet. 

”Historisk milstolpe”

Sverigedemokraterna beskriver utvecklingen som en ”historisk milstolpe” för partiet, som grundades 1988 och kom in i riksdagen 2010.

– Det här är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete i hela vår organisation. Från att ha varit ett litet parti med representation i delar av landet är vi nu ett rikstäckande parti som möter väljarna i varje kommun, varje region och i riksdagsvalet, säger partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

–  Bakom den här framgången finns tusentals förtroendevalda, kandidater, medlemmar och sverigevänner som har lagt ned ett enormt arbete. Det visar både styrkan och bredden i vårt parti. Sverigedemokraterna finns idag i hela Sverige och vi är redo att ta ansvar i ännu fler kommuner och regioner efter valet, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Jättefartyg sjunker i Svarta havet

Beskrivs som unik möjlighet

Efter det nya beskedet bedömer Sverigedemokraterna att partiet kommer att vara representerat i hela landet.

Partisekreterare Bäckström Johansson beskriver det som en unik möjlighet för SD att få genomslag för sin politik på nationell, regional och kommunal nivå.

– Vår ambition är inte bara att finnas med på valsedeln. Vi vill vinna väljarnas förtroende och göra verklig skillnad. Målet är ett starkt valresultat och ett ökat sverigedemokratiskt inflytande i hela landet, säger han.

LÄS OCKSÅ: Teknikjättar går samman – för att försvara sig

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen


28 juli 26

Anstormning över Öresundsbron – aldrig hänt förut

2026 07 29

Fordon passerar Öresundsbron i ett rasande tempo.

För första gången någonsin har över 37 000 vägpassager registrerats under ett dygn. Lördagen den 25 juli registrerades 37 669 passager, vilket är 882 fler än det tidigare rekordet.

– Sommarens nya trafikrekord är mycket glädjande. Allt fler upptäcker möjligheterna på andra sidan sundet och använder bron för både upplevelser i närområdet och världen via Köpenhamns flygplats, säger Linus Eriksson, vd för Öresundsbro Konsortiet.

Flera nya rekord

Dessutom sattes nya rekord för både helg- och veckotrafiken över Øresundsbron under samma vecka.

Under helgen den 24–26 juli registrerades 106 652 passager – 2 267 fler än det senaste helgrekordet från 25–27 juli 2025. På veckobasis noterades 236 765 passager, vilket är 9 558 fler än det tidigare rekordet från 28 juli–3 augusti 2025.

–  Varje sommar finjusteras arbetssätt och teknik för att säkra smidiga passager. Tack vare engagerade medarbetare och en välfungerande betalstation har vi även i år kunnat hantera sommartrafiken på ett effektivt sätt, säger Linus Eriksson.

Över 22 000

I maj uppgav Öresundsbro Konsortiet att över 22 000 personer pendlar varje dag över bron. Under 2025 ökade antalet pendelresor med tio procent jämfört med föregående år.

Pendelresor med bil ökade med 9,2 procent, resor med färjor med 4,8 procent och tågresor noterade en uppgång på 11,2 procent.

– Alla trafikslag visar en tillväxt över Öresund under 2025. Allra mest ökade pendlingen, som tydligt driver integrationen i vår region framåt. Öresundsregionen fortsätter att växa samman, varje dag och i båda riktningarna, säger Linus Eriksson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS OCKSÅ: Läkemedelsjätte tvingas betala 54 miljarder – efter jätteskandal

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redationen