Riksbanken ger besked om bankkrisen

2023 03 14

Bankkraschen i USA kommer inte att leda till en ekonomisk kris i Sverige.

Den bedömningen gör Riksbanken i dag, tisdag.

Riksbankschefen Erik Thedéen tonar ner risken för en ny finanskris.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, säger han i ett uttalande på tisdagsförmiddagen.

Han tillägger:

– De direkta exponeringarna gentemot dessa aktörer är även begränsade hos de svenska bankerna. Samtidigt är det inte ovanligt att turbulens på de utländska kapitalmarknaderna smittar av sig på Sverige. Vi bevakar därför situationen noggrant och har som alltid beredskap att vidta åtgärder om den snabbt skulle förändras.

Bakgrund

Tre amerikanska banker har kraschat de senaste dagarna – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

SVB var USA:s 16:e största bank innan kraschen och hade tillgångar på motsvarande 2 200 miljarder kronor.

Det höga ränteläget i USA föranledde kraschen.

Flera av bankens kunder började ta ut mer och mer pengar i takt med att räntan steg. För att kunna betala ut pengarna började SVB sälja obligationer. På grund av den höga räntan tvingades banken sälja med förlust.

När förlustaffärerna fick allt större uppmärksamhet började fler kunder ta ut pengar från banken, vilket tvingade SVB att sälja fler obligationer.

Det uppstod en så kallad bankrusning och till slut kastades banken omkull.

Så påverkas Sverige

Svenska pensionsbolaget Alecta hade ett större innehav i SVB och Signature Bank.

Alecta räknar med att förlora minst tolv miljarder kronor efter bankkrascherna, vilket i förlängningen kan drabba pensionsbolagets kunder.

Miljardförlusten beräknas dock inte innebära en större förlust för svenska pensionärer.

Det förklarar Kristian Åström, ekonomireporter på SR Ekot.

– Eftersom Alecta är överkapitaliserat, vilket innebär att de har mer pengar än vad de har i åtagande att betala ut i framtiden, så behöver det inte betyda något för tjänstepensionstagarna, säger han till radion.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen