Regeringen svarar på kravet om pristak på mat

2023 03 08

Nu kommer regeringens svar.

Och de dömer ut förslaget – fullständigt.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot.

– Politiker ska inte, och kan inte, bestämma priset på mat, säger hon också när SVT talar med henne under onsdagseftermiddagen.

"Blir tuffare för hushållen"

Enligt finansministern är det istället regeringens uppgift att bekämpa inflationen.

Hon menar att regeringen stöttar de hushåll som har det tuffast genom att fortsätta driva en återhållsam budget.

– Att bekämpa inflationen är A och O för om priserna fortsätter öka, då kommer det bli ännu tuffare för hushållen i framtiden, säger Elisabeth Svantesson.

Ekonomer oeniga

Finansministern får medhåll av flera nationalekonomer Ekot talat med.

– På sikt har prisregleringar inga positiva effekter på inflationstakten. Den kan möjligtvis under kort sikt maskera inflationstrycket, säger Lars Jonung, professor emeritus vid Lunds universitet.

Andra ekonomer menar dock att regeringen skulle kunna göra mer för att stötta hushållen utan att det får mer än en marginell effekt på inflationen.

Detta enligt en ny studie av Konjunkturinstitutet.

– KI:s rapport visar att ganska stora finanspolitiska åtgärder skulle ha försumbara effekter på inflationen, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, till Svenska Dagbladet.

Ett förslag som nämns är sänkt inkomstskatt men mer pengar till Sveriges kommuner och regioner.

Skenade till nya rekordpriser

Matpriserna skenade till nya priser i februari. I genomsnitt var ökningen 2,5 procent – störst sedan Matkollen började sina mätningar 2015.

– Regeringen kan inte bara stå bredvid och be oss konsumenter jämföra priser, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till SVT.

Modellen som Vänsterpartiet efterfrågar är en sådan som i Frankrike, där regeringen har fryst matpriserna under en tremånadersperiod till lägsta möjliga pris.

Uppmanade hushållen

Häromveckan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen hushållen att inte acceptera de dyraste priserna i livsmedelsbutikerna för att bromsa inflationen.

– Då får vi ju en process i till exempel livsmedelshandeln som kommer dämpa de där smör- eller semmelpriserna, sade han till SvD.

Oppositionen har dock, utöver Vänsterpartiets förslag idag, vädjat till regeringen att agera.

– Det här är på allvar. Människor riskerar förlora sina jobb, hamna hos Kronofogden för att de inte kan betala sina räkningar, eller i värsta fall inte ens ha råd att sätta mat på bordet, framhöll tidigare finansminister Mikael Damberg (S) på Facebook nyligen.

LÄS MER: Kräver att Ica och Coop kallas till regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp M. Lin Kim

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen