Regeringen slår larm – det är värre än förväntat

2023 05 18

Regeringen har överraskats av de kriminella problemen i Sverige.

Framför allt har man överrumplats av problemets omfattning, i synnerhet gällande unga personer som begår brott.

Det berättar justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en längre intervju med Dagens Nyheter.

Han menar att rådande ordning inte är anpassad efter verkligheten. Polisen måste till exempel agera annorlunda om en 13-åring stoppas med sprängmedel jämfört med om personen vore äldre.

– Det är en fördjupad insikt som gjort mig lite omskakad, säger Gunnar Strömmer till tidningen.

Planerar att agera

Regeringen planerar nu att agera.

Det finns redan en punkt i Tidöavtalet om att sänka straffmyndighetsåldern, som idag ligger på 15 år.

Inom en snar framtid ska ett nytt besked ges i frågan.

Någonstans mellan 12 och 15 år kommer den nya gränsen att ligga på och tvångsmedel som att tömma mobiltelefoner på information kan vara på väg att införas.

– Unga personer som begår riktigt grova brott måste kunna mötas med en annan kraft än vad vi gör idag, säger Gunnar Strömmer.

"Från ord till handling"

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna gick till val med löften om nya åtgärder för att stävja den organiserade brottsligheten i landet.

I december hade man flera nya insatser på plats.

Bland annat togs första stegen mot att införa visitationszoner och anonyma vittnen.

– Nu är det dags att gå från ord till handling, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff vid tillfället.

Poliskällor: intensiv rekrytering av unga

Under första halvåret 2023 har källor inom polisen uppgett att det pågår intensiva rekryteringar av unga och barn till kriminella nätverk.

Ett tecken på desperation, enligt Sven Granath som är kriminolog och verksam vid Polismyndigheten.

– Man får inte tag på de äldre och mer erfarna utförarna. I stället har man hittat ett upplägg där man kan använda sig av unga personer, sade han till Svenska Dagbladet tidigare i år.

Förutspår katastrof

Trots flera åtgärder fortsätter de dödliga skjutningarna. Trenden är uppåtgående och vittnar om rekordnivåer i Sverige.

I början av året förutspådde polisen en katastrofal utveckling på den grova brottsligheten.

Gunnar Appelgren, polis och gängexpert, talade om unga pojkar som lever för våld och som ser fram emot att mörda.

LÄS MER: GROVA BROTTSLIGHETEN: Förutspår katastrofal utveckling

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen