JUST NU: Regeringen öppnar för speciallösning åt Ukraina

2022 08 11

Sverige kan börja tillverka vapen som ska öronmärkas till det krigsdrabbade landet.

Det går åtminstone inte att utesluta, uppger försvarsminister Peter Hultqvist (S) för SVT.

Han vill dock inte lämna något konkret besked om när en sådan speciallösning i så fall skulle kunna bli aktuell.

– Det är för tidigt att säga, säger Hultqvist till kanalen.

Tre länder står redo

Frågan kom upp i samband med ett toppmöte i Köpenhamn där 17 försvarsministrar och representanter från totalt 26 länder, inklusive Sverige, sammanträdde.

Enligt Hultqvist har tre länder redan anmält intresse för att tillverka vapen som är helt och hållet öronmärkta för Ukraina: Slovakien, Polen och Tjeckien.

– Vi räknar med att konflikten blir långvarig och därför menar vi att de leveranser som hittills varit ska kompletteras med direkt produktion, säger den svenska försvarsministern till SVT.

Tittar på fler lösningar

Sverige skulle kunna adderas till den listan av länder.

– Vi tittar på vad vi ytterligare kan ge i form av militärt materiell och stöd, kompletterar Hultqvist till Sveriges Radio.

500 miljoner kronor

Regeringen meddelade förra veckan att Sverige kommer att bidra med stora utbildningsinsatser till ukrainsk militär.

I slutet av juni gav man också besked om konkret militärt stöd.

– Stödet består av material som Ukraina efterfrågat, till exempel pansarvärnsvapen, understödsvapen samt minröjningsutrustning. Totalt uppgår detta stöd till ett värde av cirka 500 miljoner kronor, framhöll regeringen då i ett pressmeddelande från Försvarsdepartementet.

Nytt möte i september

På mötet i Köpenhamn kom länderna också överens om att upprätta en fond som ska syfta till att säkra ekonomiska medel för att producera vapen åt Ukraina, skriver SVT.

Ett nytt möte hålls i september då deltagarländerna förväntas konkretisera insatserna inom utbildning, minröjning och vapenproduktion för Ukraina.

Följande länder deltog på konferensen:

- Sverige
- Danmark
- Norge
- Ukraina
- Storbritannien
- Island
- Finland
- Estland
- Lettland
- Litauen
- Polen
- Tjeckien
- Nederländerna
- Slovakien
- Tyskland
- USA
- Bulgarien
- Rumänien
- Japan
- Australien
- Frankrike
- Georgien
- Nya Zeeland
- Sydkorea
- Slovenien
- Kanada

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Anstormning till ICA – galen rusning efter samma produkt

2024 03 28

Det råder ingen tvekan om vad som är en av svenska folkets högsta prioriteringar bland livsmedel just nu.

Skillnaden är enorm jämfört med en vanlig vecka.

Kunder fullkomligt rusar till matbutikerna för att köpa på sig stora mängder av lösgodis inför påskhelgen.

Konsumtionen är på den nivån att butikspersonal hela tiden måste vara vaksamma för att godsakerna inte ska ta slut i hyllorna.

– Det är rejäl skillnad. Vi får fylla på varje dag kontra vad vi behöver göra annars, säger exempelvis Lotta Eriksson, butikschef på Ica Maxi i Ljungby, till P4 Kronoberg.

Ökar 3 000 procent

Den plötsliga efterfrågan på godis kan inte underskattas.

Försäljningen i den aktuella ICA-butiken ökar från 150 kilo lösviktsgodis en vanlig vecka – till hisnande 4,5 ton nu under påsk.

En ökning motsvarande 3 000 procent.

Det gör att påskhelgen konkurrerar ut julen som den helg med de absolut största säljtopparna av godis under hela året, erfar radiokanalen.

– Ägg med chokladfyllning, harar… sött godis, säger Lotta Eriksson är det som lockar mest.

Sockeråtgärder på gång

Frågan om att reglera godisförsäljningen i Sverige har blivit särskilt aktuell de senaste åren.

Så sent som i februari gick Livsmedelsverket ut med att stora insatser är på gång för att minska mängden socker i mat.

– Vår slutsats är att det finns en vilja bland producenter och handel att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Många företag jobbar redan med detta men arbetet behöver intensifieras, för hälsans skull, säger Åsa Brugård Konde, projektledare för myndighetens regeringsuppdrag, vid tillfället.

"Behövs en sockerskatt"

Förra året spekulerades det i att Livsmedelsverket flaggade för en ny sockerskatt, vilket senare dementerades av både myndigheten och regeringen.

Men det finns dock en opinion för åtgärden. 

– Mycket talar för att man skulle behöva sänka skatten på frukt och grönt och höja skatten på sockerrika livsmedel och rött kött samt begränsa marknadsföringen för att människor ska kunna konsumera på ett sätt som är bättre för den egna hälsan och klimatet, säger LIselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, till Expressen.

Foto: Jessica Gow, ICA-gruppen

Text: Redaktionen


Jättekedja stänger 160 butiker

2024 03 28

Klädjätten Hennes & Mauritz planerar omfattande förändringar under 2024.

Stora åtgärder kommer att vidtas för att bolaget ska öka lönsamheten.

Det bekräftar företaget på onsdagen i sin senaste delårsrapport för de tre senaste månaderna.

– Vi har fullt fokus på att driva lönsam tillväxt framåt. Vår stärkta bruttomarginal gör det möjligt för oss att ytterligare stärka kunderbjudandet och ge mer värde för pengarna genom förbättrad kvalitet och bättre priser, framhåller H&M:s vd Daniel Ervér i en kommentar.

Stänger 160 butiker

En betydande fråga för H&M är dess stora antal hyreskontrakt som nu ska omförhandlas.

Bolaget har avtal som möjliggör att avsluta drygt en tredjedel av samtliga kontrakt varje år.

Och det resulterar nu i kraftiga förändringar när drygt 100 nya butiker ska öppnas samtidigt som man stänger ännu fler.

– För 2024 planeras cirka 100 nya butiker att öppnas och cirka 160 att stängas, vilket ger en nettominskning om cirka 60 butiker, bekräftar H&M och tillägger:

– Merparten av öppningarna sker på tillväxtmarknader medan stängningarna främst sker på etablerade marknader.

"God kostnadskontroll"

Enligt Daniel Ervér är fokuset att skapa bättre erbjudande för H&M:s kunder.

– Våra prioriteringar ligger fast – att stärka sortimentet, alltid erbjuda bästa pris, skapa inspirerande upplevelser i både fysisk och digital miljö kombinerat med att stärka våra varumärken, understryker klädjättens vd.

– Med fortsatt god kostnadskontroll i kombination med engagerade medarbetare, de satsningar som görs inom tech, varuförsörjningskedjan och hållbarhet, samt ett långsiktigt perspektiv, ser vi goda möjligheter för lönsam och hållbar tillväxt.

Enormt vinstlyft

Totalt redovisar H&M en vinst före skatt på 1 606 miljoner kronor för perioden 1 december – 29 februari, det vill säga det första kvartalet i förtagets brutna räkenskapsår.

Det är en kraftig skillnad jämfört med motsvarande period föregående år.

Då gjorde bolaget en vinst på 396 miljoner kronor.

– I denna situation är vårt kunderbjudande mer relevant än någonsin. Vår högsta prioritet är att stärka försäljningen och vi står därför fast vid vår målsättning om att nå en rörelsemarginal om 10 procent för helåret 2024, deklarerar Daniel Ervér.

LÄS MER: H&M-bolag i konkurs – efter miljardsatsning

Foto: Väla

Text: Redaktionen