Regeringen går fram med kritiserat förslag

2023 08 31

Myndigheter och kommuner ska bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

Det meddelar regeringen och SD på en gemensam pressträff.

Förslaget innebär att flera yrkesgrupper kan bli skyldiga att anger papperslösa personer.

På pressträffen meddelar Tidöpartierna att en utredare får i uppdrag att föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra.

– Som ett led i detta är det nödvändigt att det finns förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte där kommuner och andra myndigheter, inom ramen för sin verksamhet, informerar Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Vissa situationer kan undantas

Förslaget om en anmälningsplikt ska nu utredas.

Maria Malmer Stenergard berättar att det kan bli aktuellt att vissa situationer undantas från informationsplikten.

– Det kan vara situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom vården.

Hård kritik

Tidöpartiernas förslag om en anmälningsplikt har kritiserats kraftigt av flera aktörer.

Tusentals vårdanställda protesterar mot förslaget.

Den nationella sjukvårdskampanjen ”Vi anger inte” startades i mars och har fått stor uppmärksamhet.

Nästan 3 000 vårdarbetare har skrivit under uppropet mot regeringens och SD:s förslag.

– Vi behöver inte fler orimliga krav på oss från politiker. Om lagen ändras, då tänker vi bryta den. Vi anger inte våra patienter, sa en av initiativtagarna till SVT när kampanjen inleddes.

Nio av tio avvisar förslaget

Flera av Sveriges bibliotekarier ställer sig även kritiska mot det nya direktivet.

Fler än nio av tio bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt.

Det visar en undersökning från fackförbundet DIK.

”Strider mot internationella konventioner”

–  DIK:s bibliotekariemedlemmar har tydligt uttryckt att förslaget om anmälningsplikt bör skrotas. Det strider mot flera internationella konventioner och står dessutom i bjärt kontrast till bibliotekslagen som slår fast att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

– Vi kräver att förslaget i sin helhet omedelbart dras tillbaka, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.

Flera förslag

Här är samtliga nya åtgärder från regeringen och SD som syftar till att stärka arbetet med återvändande och inre utlänningskontroller.

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet får därför ett utökat uppdrag och ska bland annat:

- göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller för att förbättra myndigheternas möjligheter att kontrollera personers rätt att vistas i landet,

- ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska för­längas eller avskaffas och om återreseförbud ska kunna bestämmas till längre tid än i dag,

- ta ställning till hur fotografier och fingeravtryck ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag,

- analysera om dna-analyser ska kunna användas i vissa utlännings­ärenden i identifieringssyfte och lämna förslag på hur en sådan ordning skulle kunna utformas, och

- föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att bland annat stärka arbetet med verkställighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2 juni 2026

Amerikansk bjässe öppnar i Sverige – tusentals ska jobba

2026 06 02

Ett av världens största företag storsatsar på Sverige.

Börsvärdet ligger på över 4,5 biljoner dollar och det finns fler än 191 000 anställda i koncernen.

Det är ingen mindre än teknikgiganten Google som riktar blickarna mot svensk mark. På tisdagen meddelar jätten att man tänker bygga ett stort datacenter i Horndal, Avesta kommun.

– När bygget är i full gång kommer flera tusen personer jobba här. Vi hoppas vara klara 2028  och kommer då erbjuda 100 fasta tjänster, säger Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Överby enligt SVT Nyheter.

29 000 kvadratmeter

Google har ägt marken där datacentret ska stå i nio år. Det handlar om en plats på 109 hektar, lika stort som 150 fotbollsplaner, med skog.

Nu tas första spadtaget för den 29 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden som Google fått bygglov för. Utöver serverutrymme ska det även finnas kontor och personalytor i lokalen, rapporterar Di.

– Det här är en stor dag, säger Googles Sverigechef Anna Wikland enligt tidningen.

Detta datacenter kommer att ge den breda allmänheten och företag och offentlig sektor ännu bättre och snabbare tillgång till Googles teknik, vilket i sin tur stödjer den digitala omställningen.

Välkomnas av regeringen

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, välkomnar den amerikanska etableringen. 

Inte minst tack vare möjligheten för nya arbetstillfällen på både lång och kort sikt.

Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, säger han till SVT.

Google har redan ett datacenter i finländska Hamina och bygger även en i norska Skien. Anläggningen i Avesta blir emellertid den första i Sverige. Den väntas stå klar 2028.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Flera företag

Det är andra gången på kort tid som världsledande amerikanska megaföretag satsar på Sverige. Så sent som i maj öppnade Thermo Fisher Scientific, en global jätte inom medicinteknikindustrin, ett 2 800 kvadratmeter stort laboratorium i Göteborg.

ANDRA LÄSER: Ikea öppnar flera nya butiker

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02 jun 26

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Flera historiska värmerekord har slagits i Sverige.

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen